Kulturministern ser inte några risker med demokrativillkoren

Om tidsplanen ska hålla så beslutar regeringen om sin proposition angående demokrativillkor för civilsamhället i morgon torsdag. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) vill inte kännas vid farhågorna om att de nya reglerna kan innebära några demokratiska risker: ”Man kommer inte att behöva granska alla sina ledare på förhand,” bedyrar hon.

Foto: Marko Saavala, TT
Anders Gustafsson

Fem i tolv har debatten om de kommande förslagen till demokrativillkor tagit fart. Utöver Altingets artiklar och debattartiklar, samt intervju i Kurage, skrev Ida Arnstedt på Liberala nyhetsbyrån i förra veckan:

”Den svenska demokratin föddes ur civilsamhället, och det är minst lika viktigt för demokratins fortlevnad. Just därför måste regeringen gå varsamt fram med demokrativillkoret och lyssna på vad organisationerna inom civilsamhället har att säga. Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot demokratin.” 

Demokrativillkoren

I lagrådsremissen gäller förslagen demokrativillkor för statligt stöd till trossamfunden och stöd ur Allmänna arvsfonden. 

Regeringen vill att ett i huvudsak likadant demokrativillkor som det för Allmänna arvsfonden också ska gälla för övrig statlig bidragsgivning till civilsamhället. 

Om vi börjar med grundpremissen. Socialdemokratin är sprungen ur arbetarrörelsen, en av de folkrörelser som drev fram demokratin i Sverige. Vi har just avslutat firandet ”Demokratin 100 år”, och ni ska lägga en proposition som främst behandlar civilsamhället som en säkerhetsrisk. Känns inte det konstigt?

– Det är precis som du säger. Socialdemokraterna har byggt upp folkrörelserna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Det vi gör nu är att förtydliga dem. Jag tycker inte att det är något avsteg. Jag tycker att det är helt i enlighet med demokrativillkoren, säger Jeanette Gustafsdotter till Altinget.

Men historiskt drev man på för förändring? I det ena fallet är det en påverkan nerifrån och upp, det här är uppifrån och ner?

– Jag tycker att de nya förslag som ligger gör att det blir tydligare för stödgivande myndigheter vad de ska titta på. Jag tycker också det blir mer rättssäkert. Det är positivt. Tydlighet gör också att det blir mer transparent.

– De stödtagande organisationerna ska ställa upp på de grundläggande demokratiska värderingarna. Man ska också komma ihåg att de demokratiska värderingarna och demokrativillkoren härstammar ytterst från regeringsformen, så de har vi burit med oss länge. Det vi nu har gjort är att förtydliga demokrativillkoren i lagstiftningen.

Gällande rättssäkerheten: Statsbidragen fördelas av organisationer på riksnivå, men många har lokala föreningar och församlingar som är egna juridiska personer. Scouterna centralt kan exempelvis inte beordra Scouterna i Härnösand att sparka sina företrädare? Detsamma gäller för flera trossamfund. Hur är detta tänkt att fungera i praktiken?

– När det blir tydligare så blir det också mer rättssäkert. Du tar exemplet med Scouterna. Precis som i dag kommer de att kunna söka stöd. Om det sedan visar sig att någon som de har fördelat stödet till bryter mot demokrativillkoren, så finns där en undantagsregel som gör att om man vidtar åtgärder så kvarstår stödet.

Kan få oanade följder

Ingen vill förstås att skattemedel ska läcka till extremism eller terrorism. Kritiken har främst riktats mot vad man fruktar kan bli konsekvenserna av några av de förslag som fanns med i regeringens lagrådsremiss.

En organisation kan exempelvis hållas ansvarig, och eventuellt förlora statsbidragen, om deras företrädare eller samarbetspartners bryter mot villkoren. Därmed blir frågan om vem som ska räknas som central företrädare. 

Nu kommer jag att upprepa mig: Jag tycker att demokrativillkoren är tydliga. Jag tycker att de leder till större rättssäkerhet.

Just definitionen av begreppet ”företrädare” har kritiserats för att greppa över så mycket att det blir en kontroll ända ut i organisationers yttersta led. Dessutom ska man tvingas ta ansvar för vad samarbetsorganisationer gör. Blir inte det problematiskt?

– Jag tycker att villkoren är tydliga och jag tycker de är rimliga. Jag har högt förtroende för civilsamhället, att de lever upp till demokrativillkoren.

– I lagrådsremissen är det tydligt att inte varje enskild medlem är en företrädare. Det handlar om ledare och styrelsemedlemmar. Och det är experter på myndigheter som kommer att titta på det, om det potentiellt har lett till otydligheter. 

Detta gäller för Allmänna arvsfonden

För stöd ur Allmänna arvsfonden finns i dag inte något författningsreglerat demokrativillkor.

Arvsfondsdelegationen tillämpar dock demokrativillkor i sin praxis, både avseende organisationers uppbyggnad och verksamhet. För att en organisation ska få stöd ur fonden krävs enligt verksamhetsvillkoret att organisationens föreskrifter, som till exempel stadgar eller stiftelseurkunder,

inte strider mot demokratins idéer. Det krävs även att organisationen bedriver sin verksamhet, samt

avser att driva projektet, på demokratisk grund. Med det menas att värderingarna lika rättigheter och möjligheter, delaktighet och inflytande samt inkludering ska vara styrande.

Regeringens förslag:

Stöd får inte lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Stöd får inte heller lämnas till en organisation om det framkommer att någon av dess samarbetsorganisationer eller någon av samarbetsorganisationens företrädare agerar på ett sådant sätt som anges i första stycket.

– Det är också tydligt att om företrädare bryter mot demokrativillkoren, så finns det en undantagsregel som säger att om man vidtar åtgärder så blir man inte av med sitt stöd. Jag tycker att det är rimligt att man ska leva upp till våra demokrativillkor om man ska få del av våra skattepengar. Det är statligt stöd vi pratar om.

Så beskrivs företrädare

I lagrådsremissen (s77) står följande om företrädare: 

”Regeringen anser att uttrycket företrädare i detta avseende bör omfatta såväl en organisations legala företrädare som andra som på olika sätt representerar organisationen. Med begreppet företrädare bör alltså avses de personer som ingår i organisationens förvaltande organ, t.ex. styrelseledamöter, men också en anställd eller uppdragstagare kan vara en sådan företrädare som omfattas av demokrativillkoret om personens anställning eller uppdrag innefattar att representera organisationen utåt. Exempel på sådana företrädare är en religiös ledare i en församling eller en ledare vid en idrotts- eller bildningsverksamhet.”

Tror du att den skrivningen lugnar dem inom civilsamhället som tycker att definitionen är för bred? För mig låter detta som att en förälder som ideellt ställer upp och tränar dotterns fotbollslag kan vara en företrädare? Är det rimligt?

– Ledare för fotbollslag representerar sin organisation, både mot barn, föräldrar och andra fotbollsledare. Säg att en fotbollsledare slår barnen i ett fotbollslag. Självklart måste organisationen då vidta åtgärder för att misshandeln ska upphöra.

– Om den med öppna ögon vägrar att göra det, ska den heller inte få del av skattebetalarnas pengar. Det är fullt rimligt, oavsett om ledaren är en förälder eller en anställd. Organisationen behöver inte på förhand bevisa att alla ledare möter demokrativillkoren. Så länge de vidtar adekvata åtgärder om det framkommer att någon inte gör det kan de både söka och behålla sitt stöd.*

Undantagsregeln, finns det inte en risk för godtycke med den?

– Hur menar du?

Om när undantagen ska gälla?

– Det är experter på myndigheter som avgör det. Det är först om något uppdagas som detta blir föremål för granskning. Om de organisationer som har fått stöd vidtar åtgärder, så har de kvar stödet. Och jag tycker att det är rimligt att om företrädare inte lever upp till demokrativillkor, om man till exempel kränker barns rättigheter, så ska man inte erhålla stöd.

Jag intervjuade Fryshusets vd Johan Oljeqvist. Han sa att de har runt 2 000 volontärer. Många av Fryshusets aktiviteter går ut på att ge människor en chans eller en andra chans. Är inte risken att man de tar en sorts säkerhetsmarginal och sorterar ut just de människorna som har varit en viktig målgrupp?

– Nej, det är det inte. De kan fortsätta att jobba på det sätt de gör.

Det krympande utrymmet för civilsamhället lyfts återkommande, där jag har uppfattat det som att även regeringen har identifierat detta som ett problem. Vidgar ni civilsamhällets utrymme med de här förslagen?

– Jag måste nog be dig förtydliga vad du menar med krympande utrymme för civilsamhället? 

Detta gäller för trossamfunden

För närvarande gäller följande demokrativillkor:

3 § Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som

1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och

2. är stabilt och har egen livskraft

Regeringens förslag:

Stöd får inte lämnas till ett trossamfund om trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person,

2. kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns en risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas,

3. kränker en betjänads grundläggande fri- och rättigheter genom utnyttjande av en utsatt belägenhet,

4. diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

5. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1– 4, eller

6. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Det är en diskussion både i Sverige och internationellt. Civilsamhällesföreträdare upplever att deras utrymme att verka krymper. Formellt via lagstiftningen, men även informellt med hat och hot.

– Ja, hat och hot mot civilsamhället är ett stort problem, och det är någonting som jag tar på stort allvar, och jag har högt förtroende för civilsamhället…

…Men min fråga gällde i relation till de här förslagen, tycker du att ni vidgar eller krymper civilsamhällets utrymme med dem?

– Jag tänker att jag kan få svara klart när det gäller just hot och hat.

Det var en del av problembeskrivningen, men kör på.

– MUCF har gjort en undersökning och där är det tydligt att hot och hat har ökat, framför allt mot de som jobbar mot rasism och hbtqi-frågor. Det finner jag fullständigt oacceptabelt och det tar jag på största allvar. Där framkommer också att en del idkar självcensur, och det är ett stort problem. Civilsamhället i Sverige är ovärderligt och det måste det få fortsätta vara.

– Men när det gäller demokrativillkor som är uppsatta för civilsamhället som får stöd genom Allmänna arvsfonden, så är det i sak något positivt på så sätt att de blir tydliga. Det är något som framför allt stödgivande myndigheter har efterfrågat. Så sammantaget, det som kan vara en begränsning är det oacceptabla i att hot och hat sprider sig.

Och du tror inte att det kan sprida sig någon en rädsla i civilsamhällets organisationer på grund av hur demokrativillkoren formuleras, att man börjar idka självcensur?

– Nej det tror jag inte. Min uppfattning är att civilsamhället ställer upp på våra demokratiska villkor. 

Pratar vi inte om två olika saker här? Att man ska ställa upp på demokrati är väl alla tämligen överens om. Men nyligen publicerade Altinget en debattartikel där författarna menade att ”Regeringens förslag till demokrativillkor undergräver demokratin.” Den är skriven av ledarna för Giva Sverige, Famna, Fremia, Forum och Studieförbunden.

– Nu kommer jag att upprepa mig: Jag tycker att demokrativillkoren är tydliga. Jag tycker att de leder till större rättssäkerhet. Däremot har vi en löpande dialog och den kommer att kvarstå. Man kommer inte att behöva granska alla sina ledare på förhand. Det finns en undantagsregel. Vidtar man åtgärder om någon företrädare inom verksamheten bryter mot demokrativillkoren, då kommer man att ha kvar stödet.

Kan du nämna någon punkt där ni har tagit intryck av kritiken i remissvar eller i debatten?

– Ja. Vi har löpande en dialog med både ett råd som omfattar trossamfunden och ett råd som omfattar civilsamhället. Vi har en löpande dialog och vi har tagit del av allas remissvar. Sammantaget har vi tagit till oss av eventuell oro och förtydligat för att villkoren ska vara tydliga om vad man får göra och inte, om man ska ha del av statligt stöd.

* Fotnot. Här bad Altinget om skriftligt svar på följdfrågan: Men illustrerar inte exemplet bara hur konstiga resonemangen blir? Det är redan ett brott att slå barn i Sverige och barnmisshandel ska polisanmälas. Jag har svårt att se hur det kan ske utan att klubben vidtar åtgärder. Min poäng med frågan var att det fortfarande handlar om en bred definition av begreppet företrädare?

Vid pressläggning hade inget svar kommit.

Uppdatering. Den 1 juli kom svaret på frågan i fotnoten: ”De flesta upplever det nog som självklart att en organisation skulle vidta åtgärder om det kom fram att en av dess företrädare till exempel misshandlar medlemmar. Men tyvärr är det inte självklart för alla. Med de regler som gäller idag måste staten fortsätta att betala ut stöd till organisationen, även om den låter denna förövare fortsätta som vanligt i verksamheten. Så ska det inte vara. Och det är för att komma till rätta med detta problem som vi har föreslagit företrädarregeln. Den handlar alltså om hur organisationerna hanterar sina företrädare i verksamheten, inte om hur enskilda individer hanteras av rättsväsendet.”  

Läs också

Nämnda personer

Jeanette Gustafsdotter

Tidigare kulturminister (S), före detta vd TU
Jur. kand i medierätt (Uppsala uni., 1992), journalistexamen (Mittuniversitetet, 1993)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget