Här är årets mest lästa debatter på Altinget Civilsamhälle

Det har varit livat i civilsamhällesdebatten det senaste året. När kriget i Ukraina var ett faktum meddelade regeringen att man beslutat sig för att göra avräkningar på biståndet och i stället använda en del av pengarna till flyktingmottagandet i Sverige, ett beslut som kritiserades från både biståndsorganisationer och av delar av den politiska oppositionen. Den 13 maj i år skrev 100 organisationer under ett gemensamt upprop där man kallade regeringens agerande för både skamligt och ovärdigt. Artikeln blev en av årets mest lästa debattartiklar på Altinget civilsamhälle. 

Krig och demokrativillkor

Kriget i Ukraina har engagerat många ideella organisationer i Sverige. Studieförbundet vill att ukrainska flyktingar ska erbjudas kurser i svenska från dag ett i landet men har också menat att myndigheterna bör vända sig till civilsamhället i tider av kris eftersom kommunerna varken har flexibiliteten eller kapaciteten som finns hos civilsamhället. 

I veckan publicerade Dagens Nyheter en granskning av församlingar som erbjuder omvändelseterapi. Från politiken har krav på ett förbud hörts från flera partier men på Altinget.se har Daniel Alm, föreståndare Pingst, och Olof Edsinger, generalsekreterare Svenska evangeliska alliansen argumenterat för varför en sådan lag kan vara ett problem.

En av årets stora debatter har varit den om demokrativillkoren. Företrädare för fem stora paraplyorganisationer inom civilsamhället kritiserade regeringen och demokratiminister Jeanette Gustafsdotter för förslagen som enligt dem skulle innebära att både föreningsfriheten och yttrandefriheten hotas om förslagen går igenom. 

”Vi vänder oss därför med kraft mot de delar av förslaget som ger politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner verktygen att i framtiden undergräva det demokratiska utrymmet”, skrev debattörerna i texten. 

Idéburen verksamhet

Debatten om den idéburna välfärden har rasat brett i den svenska debatten, inte minst inom civilsamhället. Idéburna skolor har hamnat under hård press när diskussionen om friskolor har seglat upp som en av valets viktigaste frågor. Det har blivit svårare att starta små friskolor, menar Idéburna skolors riksförbund och kommer därför med tio politiska förslag som skulle underlätta för idéburna skolor. 

Flera stora organisationer har drivit opinion i frågan om internmomsen. 

”Staten har varit tydlig med att begränsa skattskyldigheten för ideella organisationer. Trots detta går betydande summor, som annars skulle gå till vår allmännyttiga verksamhet, till statskassan som skatt”, skrev företrädare för Riksidrottsförbundet, Svenska röda korset, Fryshuset och Studieförbunden i samverkan. Förslagen har politiskt plockats upp av Liberalerna som har motionerat om saken i riksdagen.

Upphovsrätt och övergrepp i kolonialismens namn

Inom kultursektorn har upphovsrättslagstiftningen debatterats från flera olika håll. 14 kulturskaparorganisationer i KLYS krävde bland annat att ”lämplig och proportionerlig ersättning måste garanteras över tid”.

På Karolinska har det pågått en debatt om att göra upp med Sveriges koloniala arv, delvis genom att byta namn på gator som fått sitt namn efter personer som var nazister. En grupp kritiserade Karolinska Institutet för att fortsätta begå övergrepp i kolonialismens namn genom att inte återlämna kvarlevor som finns i högskolans ägo. Debatten var en av årets mest lästa på vår civilsamhällesnisch.

Men även om debatten har kretsat kring flera nya ämnen inom civilsamhällessfären så är hemlösheten ett ämne som alltid är lika aktuellt. Stadsmissionen kritiserade regeringen för att inte komma med tillräckligt bra förslag för att knäcka hemlösheten i landet. 

”Boverkets senaste sammanställning visade att 86 kommuner struntat i att uppdatera sina bostadsförsörjningsplaner denna mandatperiod, trots att lagen säger att de ska uppdateras. Dessutom har 29 kommuner ingen plan alls”, skriver stadsmissionerna.