Debatt

Folkbildningen – en skola i demokrati

Fusk med bidrag måste ovillkorligen rensas bort, men kritiken får inte leda till att väl fungerande studieförbund och folkhögskolor tvingas att lägga ner. Det finns inga andra aktörer som skulle kunna ersätta dem, skriver Peter Örn, ordförande för kommittén Demokrati 100 år – samling för en stark demokrati.

Integrationen är beroende av aktiva studieförbund. De når människor som aldrig skulle nås, skriver debattören.
Integrationen är beroende av aktiva studieförbund. De når människor som aldrig skulle nås, skriver debattören.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Peter Örn
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Demokratin måste vinnas av varje generation. Det är en sanning som aldrig får bli en innehållslös fras. Många aktörer måste engageras för att försvara och stärka demokratin.

Det är uppenbart att de politiska partierna inte räcker till för att hantera denna uppgift. Att binda sig för partipolitiskt engagemang lockar knappt 5 procent av medborgarna. Och partierna tappar medlemmar samtidigt som förtroendevalda blir allt färre på kommunal och regional nivå. Den representativa demokratin urholkas.

Men människors intresse för samhällsfrågor är mycket stort. Många engagerar sig i enskilda frågor och inte för sammanhållna partiprogram. Engagemanget speglas inte minst på sociala medier. Det måste tas tillvara.

Kanalisera engagemang

Civilsamhällets organisationer har en viktig roll när det gäller att kanalisera människors engagemang, en idéburen verksamhet som präglas av demokratiska ideal och traditioner. Det sker ofta i samspel med den offentliga sektorn och kan möjliggöras genom statliga, regionala och kommunala anslag.

Studieförbunden är nyckelaktörer

Den svenska folkbildningen med sina folkhögskolor och studieförbund är en viktig del av denna sektor. Studieförbunden engagerar cirka 2 miljoner människor per år i olika aktiviteter.

Studieförbunden arbetar med att erhålla allmänhetens förtroende.

Jag tror att längtan efter bildning och kunskap är en följeslagare genom hela livet. Inom folkbildning lär människor av varandra utan att mätas eller värderas.

Studieförbunden ger vinster till samhället som är svåra att mäta. Låt mig ge ett exempel: Sverige deltar i arbetet med att uppfylla Agenda 2030, där några av målen handlar om att ge alla tillgång till information och inkludering. De tio studieförbunden är nyckelaktörer i detta arbete. Liksom folkhögskolorna är de en integrerande kraft i samhället och därmed när det gäller att stärka demokratin.

Fusk måste rensas bort

Men inte minst studieförbunden är utsatta för massiv kritik. Bidrar man till målet att pengarna ska bidra till att stärka demokratin?

Huvuduppdraget som villkorar statsanslaget är att det som görs ska främja demokratin. De anklagelser om fusk inom studieförbunden har följts upp av Folkbildningsrådet som årligen fördelar 4,1 miljarder kronor i statligt anslag. Fusk med bidrag måste ovillkorligen rensas bort. Jag välkomnar den granskning som kommer att genomföras av Riksrevisionen. Studieförbunden arbetar med att erhålla allmänhetens förtroende.

Kan inte ersättas

Jag menar att folkbildningen lever sitt demokratiska uppdrag. Kritiken får inte leda till att väl fungerande studieförbund och folkhögskolor tvingas att lägga ner. Det finns inga andra aktörer som skulle kunna ersätta dem när vårt samhälle brottas med utmaningar som segregation och utanförskap.

Integrationen är beroende av aktiva studieförbund. De når människor som aldrig skulle nås. Stat, kommuner och regioner måste även i framtiden bidra till att stärka folkbildningens förutsättningar att möjliggöra livslång bildning för alla.

Folkbildningen är en skola i demokrati.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00