Debatt

FN:s generalsekreterare: Kriget i Ukraina kan leda till hungersnöd i utvecklingsländer

Den ryska invasionen kan försätta uppemot 1,7 miljarder människor – mer än en femtedel av mänskligheten – i fattigdom, nöd och svält i en omfattning som vi inte har sett på årtionden, skriver FN:s generalsekreterare António Guterres.

Den enda varaktiga lösningen på kriget i Ukraina och dess övergrepp på de fattigaste och mest sårbara människorna i världen är fred, skriver FN:s generalsekreterare.
Den enda varaktiga lösningen på kriget i Ukraina och dess övergrepp på de fattigaste och mest sårbara människorna i världen är fred, skriver FN:s generalsekreterare. Foto: Richard Drew/AP/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För Ukrainas befolkning är den ryska invasionen en levande mardröm och en humanitär katastrof av fruktansvärda dimensioner. Men kriget håller också snabbt på att bli en fråga om liv och död för sårbara människor runt om i världen. Vi har alla sett tragedin som utspelar sig i Ukraina: städer som jämnas med marken och människor som lider och dör i sina hem och på gatorna. Och det är den hittills snabbaste flyktingkrisen sedan andra världskriget.

Svältkatastrof väntar

Men utanför Ukrainas gränser, långt utanför mediernas sökarljus, har kriget inlett ett tyst angrepp på utvecklingsländerna. Den krisen kan försätta uppemot 1,7 miljarder människor – mer än en femtedel av mänskligheten – i fattigdom, nöd och svält i en omfattning vi inte har sett på årtionden.

Ukraina och Ryska federationen levererar 30 procent av världens vete och korn, en femtedel av majsen och hälften av världens solrosolja. Tillsammans ger deras livsmedel mat åt de fattigaste och mest sårbara människorna i världen – och de levererar dessutom mer än en tredjedel av det vete som importeras av de 45 afrikanska länder som är bland de minst utvecklade. Samtidigt är Ryssland världens största exportör av naturgas och världens näst största exportör av olja. Men kriget förhindrar bönder att ta hand om sina grödor. Samtidigt stängs hamnar, export av säd upphör, försörjningskedjor störs och priserna stiger kraftigt.

Många utvecklingsländer kämpar fortfarande med att hämta sig efter följderna av covid-19-pandemin, kombinerat med historiska skuldbördor och stigande inflation. Sedan början av 2022 har priserna på vete och majs ökat med 30 procent. Brent-oljepriserna har ökat med mer än 60 procent under senaste året, medan priserna på naturgas och gödning har mer än fördubblats.

En moralisk plikt att stötta

FN:s egna livräddande operationer är under hård press. Världslivsmedelsprogrammet (WFP) har varnat att de står inför det omöjliga valet: att ta från de hungriga för att föda de svältande. WFP har ett brådskande behov av åtta miljarder dollar för att stödja operationer i Jemen, Tchad och Niger.

Det här är inte rätt tid för protektionism.

Några länder är redan på väg att röra sig från sårbarhet till kris och allvarlig social oro. Och vi vet att många konflikter har sin rot i fattigdom, ojämlikhet, underutveckling och hopplöshet. Men medan en stor del av världen har visat solidaritet med befolkningen i Ukraina, ser vi inga tecken på samma stöd för de 1,7 miljarderna andra potentiella offer för det här kriget. Vi har en klar moralisk plikt att stötta dem, överallt i världen.

Den globala krisgruppen för livsmedel, energi och finanser, som jag lanserade förra månaden, har som mål att utveckla koordinerade lösningar för de här kriserna, som är inbördes kopplade till varandra, tillsammans med regeringar, internationella finansiella institutioner och andra viktiga partners. Jag tackar de globala ledarna i alla sektorer som stöder det här initiativet.

Håll marknaderna öppna

Vad gäller livsmedel uppmanar vi alla länder att hålla marknaderna öppna, undvika hamstring samt ogrundade och icke nödvändiga exportrestriktioner – och ställa reserver till förfogande för de länder som löper störst risk för svält och hungersnöd. Det här är inte rätt tid för protektionism. Det finns tillräckligt med mat för att alla länder ska klara sig igenom den här krisen, om vi agerar gemensamt.

Humanitära appeller måste finansieras fullt ut, och här ingår Världslivsmedelsprogrammet. Vi kan helt enkelt inte tillåta att folk svälter på 2000-talet. Vad gäller energi kan användandet av strategiska lager och ytterligare reserver bidra till att lätta den här energikrisen på kort sikt. Men den enda lösningen på mellanlång och lång sikt är att skynda på utbredningen av förnyelsebara energikällor som inte påverkas av marknadens svängningar. Det kommer att möjliggöra att vi gradvis kan fasa ut kol och andra fossila bränslen.

På det finansiella området ska G20 och de internationella finansiella institutionerna gå in i nödberedskap. De ska hitta sätt att öka likviditeten och det finanspolitiska svängrummet, så att regeringarna i utvecklingsländerna kan investera i de fattigaste och mest sårbara grupperna och i FN:s globala mål.

Fred är den enda lösningen

Det här bör vara det första steget i riktning mot omfattande reformer av våra orättvisa globala finansiella system, som gör de rika rikare och de fattiga fattigare. Socialt skydd, i vilket kontantöverföringar ingår, kommer att vara avgörande för att stötta nödställda familjer genom den här krisen. Men många utvecklingsländer med stora utlandsskulder har inte den likviditet som krävs för att skapa de här säkerhetsnäten. Vi kan inte bara titta på när de tvingas välja mellan att investera i sina befolkningar eller att betala av på sina skulder.

Den enda varaktiga lösningen på kriget i Ukraina och dess övergrepp på de fattigaste och mest sårbara människorna i världen är fred. Medan FN arbetar med att stödja de oskyldiga offren i det här kriget – både i och utanför Ukraina – uppmanar vi det globala samfundet att tala med en röst och stödja vår bön om fred. Detta krig måste få ett slut – nu.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget