Årets insamlare utsedda – tipsar om uthållighet i givandet

I samband med Giva Sveriges insamlingsforum utsågs Årets insamlare 2021. Man kan se hur gensvaret har börjat mattas av något efter att ha nått rekordnivåer under de första sex veckorna av den ryska invasionen av Ukraina.

Stimulera uthållighet

Det aktualiserar frågan om hur man bäst gör för att stimulera uthållighet i givandet.

Michel Brygiewicz är marknadschef på Barncancerfonden.

– Genom att skapa och bibehålla både förtroende och hoppfullhet, genom att vara konsekvent i sitt budskap och påvisa effekten av det man gör. Och visa att det faktiskt går att skapa förändring, säger han till Altinget. 

Hur gör man det?

– Man behöver vara tydlig i sin avsändaridentifikation. Det gäller visualitet och tonalitet i kommunikationen, för man har bara någon sekund på sig att fånga intresset hos givaren. Det är oerhört viktigt med igenkännbarhet.

Ramadan stor insamlingsperiod

Anes Cherigui är ansvarig för digital marknadsföring och kommunikation på Islamic relief.

– Först och främst kännedom om målgruppen. Svenska muslimer är visserligen en väldigt bred grupp, men vi har jobbat på kännedomen om den. Vi har också jobbat fram en känsla av gemenskap. Allt behöver inte vara insamlingsinriktat, utan det handlar också om att skapa engagemang, säger han till Altinget. 

– Inte minst nu under ramadan. Ramadan ser ut att bli den andra stora insamlingsperioden under året i Sverige. Under julen vet vi att folk tänker på sin nästa och ger mycket. Ramadan bär på värden om inre strävan, och välgörenhet är en central del av fastan. Det handlar inte bara om att avhålla sig från mat och dryck, utan också om att ge och av sina tillgångar.

– Sedan måste man ha bra medarbetare. Kollegorna är experter på målgruppen och förstår den in och ut. Det ska de ha credd för.

Uthålligt pratande

Lena Högfeldt är vd för Länsförsäkringar Södermanland och prisas för de insatser hon gjort för Vaccine forward. Hennes bästa tips är ”ett uthålligt och brett engagemang”.

– Vi har försökt hitta olika ingångar i de sammanhang vi syns och finns i. Prata ofta om era frågor, se till att pusha dem. Och det handlar om ett uthålligt pratande. Man behöver påminna och vara aktiv i de kanaler man har. Jag tror man behöver träna på att ge ofta. Inte bara klicka gilla, utan också skänka en slant eller ge av sin tid till ett soppkök, säger hon till Altinget.

Förtroende och legitimitet

Henrik Szabo som är generalsekreterare på Läxhjälpen, säger att förtroende och legitimitet är grundbulten i ett stabilt givande.

– Att vara tydlig med vilken samhällsproblematik det är man möter, och hur man jobbar för att få bukt med den. Oavsett om givaren är en privatperson, ett företag eller offentlig sektor, så behöver man visa vad man åstadkommer med de medel man får, säger han till Altinget.

– Sedan måste man nå fram med sitt budskap. Och man måste vara trovärdig i kommunikationen.

Risk för undanträngning 

Samtidigt påpekar Henrik Szabo att givandet har gått upp just i samband med Ukrainafrågan, men att man inte får glömma alla de andra frågorna som organisationerna arbetar med.

– Då behöver man lyfta de andra utmaningarna, men också visa hur situationen i Ukraina på sikt kan komma att påverka de övriga frågor som man jobbar med. Vi ser till exempel hur ett stort antal barn kommer, och man kan koppla det till situationen i skolan efter 2015. Det känner vi fortfarande av.