Debatt

Weidmo Uvell: Friskolor inte problemet – skett radikal förändring i elevunderlaget

DEBATT. Varför ställer ingen följdfrågor till friskolemotståndarna och deras påståenden? Skolan förtjänar en betydligt bättre debatt än den som förs nu, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

"Men vi ska låtsas som att friskolor är det enda problemet, och vinst. Inte att elevunderlaget förändrats radikalt och att föräldrarna till dessa elever är lågutbildade med låg inkomst."
"Men vi ska låtsas som att friskolor är det enda problemet, och vinst. Inte att elevunderlaget förändrats radikalt och att föräldrarna till dessa elever är lågutbildade med låg inkomst."Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Rebecca Weidmo Uvell
Moderat opinionsbildare


Friskoledebatten är i full gång igen efter att ha vilat några år, i valet 2014 dominerade just den frågan hela valrörelsen och Miljöpartiet valde att profilera sig som ett skolparti. Men då som nu har vänstern framgångsrikt fått myter och osanningar att etablera sig som fakta och det hjälper inte hur många gånger detta påtalas.

En sak man i dag låtsas är att skolsegregationen orsakat bostadssegregationen. Bara elever inte fick välja skola utanför sitt bostadsområde skulle all segregation mirakulöst försvinna. Givetvis är detta sagor. Skillnaden mellan skolor har ökat för att bostadssegregationen ökat och den har ökat av en enda anledning: en mycket stor flyktinginvandring där de flesta bosatt sig i redan utsatta förorter.

De starkaste faktorerna

Hönan och ägget. Ska man då borra vidare i varför likvärdigheten minskat kan man till exempel läsa Skolverkets rapport från 2018 (Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnaden mellan skolor).

En sak man i dag låtsas är att skolsegregationen orsakat bostadssegregationen. Bara elever inte fick välja skola utanför sitt bostadsområde skulle all segregation mirakulöst försvinna. 

Rebecca Weidmo Uvell
Moderat opinionsbildare

”Utlandsfödda elever har under senare år fått svårare förutsättningar att nå goda skolresultat genom att invandringsåldern stigit och föräldrarnas socioekonomiska status försämrats.”

Framför allt handlar det om att de invandrare som flyttat hit under 2000-talet har varit till stor andel lågutbildade och att många lever på bidrag och därför har låg inkomst. Faktorer som är de starkaste enligt skolverket.

Radikal förändring

Rebecca Weidmo Uvell.
Rebecca Weidmo Uvell. Foto:

Barn till utbildade väljer till 80 procent att utbilda sig vidare själva, så har det alltid varit om man kollar Statistiska centralbyrån (SCB). Man ärver studiebegåvning genetiskt framför allt. Så om det kommer hit hundratusentals utlandsfödda med låg utbildning, kommer då fler eller färre barn klara sig bra i skolan – det är 10 000 kronors-frågan.

I själva verket konstaterade Skolverket redan 2012 i en rapport, då Anna Ekström (S) var generaldirektör, att likvärdigheten i skolan sjönk på grund av att utlandsfödda elever presterade allt sämre.

Men vi ska låtsas som att friskolor är det enda problemet, och vinst. Inte att elevunderlaget förändrats radikalt och att föräldrarna till dessa elever är lågutbildade med låg inkomst.

Förespeglingar och osanningar

Jag tycker att debatten om skolan håller en generande låg nivå och förtjänar mycket bättre. Skolan kommer aldrig vara perfekt och den kommer alltid debatteras. Ingen är betjänt av alla dessa falska förespeglingar och rena osanningar som drivs av de som hatar valfrihet och företag.

Som att aktiebolag per definition är de sämsta att driva skolor och att man därmed lyfter fram stiftelser som perfekta, när stiftelser inte behöver redovisa ett smack offentligt. Varför tror ni så många islamister gömmer sina i stiftelser? Medan aktiebolag, särskilt de noterade, måste redovisa alla siffror öppet.

Måste ifrågasättas

Varför ställer ingen följdfrågor till friskolemotståndarna och deras påståenden? Som om det här med transparensen? Eller hur man rent praktiskt ska uppnå den där åtråvärda ”blandning av socioekonomiska faktorer” bland eleverna som är nya modet i debatten?

För det låter ju fint. Men skalar man ner det är löken rutten inuti. Om vi ska kunna ”blanda elever” måste elever bussas mellan bostadsområden. Vems barn är det som ska tas ifrån sina vänner i området och sättas på en skolbuss till en utsatt förort? Vems barns skolgång ska offras genom att placeras av en kommun i någon av de sämsta skolorna i hopp om att statistiken förbättras?

Och hur ska dessa barn väljas ut? Ska föräldrarna tvingas skicka in deklarerad inkomst och examensbevis till kommunen? Till staten?

"Förtjänar en bättre skoldebatt"

Skolan och våra barn förtjänar en betydligt bättre skoldebatt än den vi för just nu – om vi menar allvar med att vi vill förbättra skolan.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00