Vlachos om likvärdighetsutredningen: Ändra urvalsgrunderna till friskolor

REDOVISNING. I dag överlämnas likvärdighetsutredningen som föreslår ändrade urvalsgrunder till friskolor, större statsbidrag till skolan och att kommuner ska kunna minska skolpengen till friskolorna. Utredningens sekreterare Jonas Vlachos svarar på Altingets frågor.

Josefin Lingström

Jonas Vlachos är skolforskare, nationalekonom samt sekreterare i Utredningen om en mer likvärdig skola. Nu svarar han på Altingets frågor om vad likvärdighetsutredningen kommit fram till och vad de föreslår.

1. Idag landar er utredning, vad är de viktigaste slutsatserna i den? 

– Att utvecklingen vad gäller skolsegregation och likvärdighet går åt fel håll och det finns all anledning att tro att det kommer att bli värre snarare än bättre om inget görs. Skolvalet lider av systemfel som dels gör att det förstärker dessa mönster, dels gör att det fungerar ineffektivt.

– Vad gäller resurstilldelningen så finns stora, svårförklarade skillnader mellan olika kommuner. Vi konstaterar även att hänsyn inte tas till de betydande merkostnader för kommunens bredare ansvar vid bestämmandet av skolpengens storlek till friskolorna. Vi har gjort en gedigen analys av hur de stora fluktuationerna i elevunderlaget påverkar kommunernas kostnader, något som tidigare utredningar av frågan inte berört. 

Det är svårt att kombinera exempelvis fri etableringsrätt med ett ambitiöst arbete mot skolsegregation.

Jonas Vlachos
Sekreterare i utredning

2. Resurstilldelningen till skolan är en viktig del av ert uppdrag. Vilka förändringsförslag ger ni? 

– Vi föreslår att flertalet statsbidrag till skolan ska slås samman till ett större bidrag som riktas till skolan enligt en socioekonomisk viktning. Ytterligare resurser ska också tillföras jämfört med dagens nivåer.

Jonas Vlachos.
Jonas Vlachos. Foto: Stockholms universitet

– Kommunerna ska få bredare möjligheter att minska skolpengen till friskolorna på grund av de merkostnader som det bredare ansvaret för med sig. Vi föreslår även en ökad regional närvaro av Skolverket som ska bistår huvudmännen med uppföljning och stöd.

3. Skulle du säga att ert förslag ett steg på vägen mot en (mer) förstatligad skola? 

– Delvis, då den statliga finansieringen blir mer sammanhållen och då vi föreslår ökad statlig lokal närvaro. Ett fullt förstatligande kräver dock vidare utredning och vi har arbetat inom ramen för dagens huvudmannaordning.

4. Föreslår ni att avveckla systemet med riktade statsbidrag till skolan? 

– I huvudsak ja. Det kan finnas poänger att rikta statsbidrag mot sådant där det finns anledning att tro att huvudmännen själva underinvesterar då de inte fullt ut kan skörda frukterna av en satsning. Däremot riskerar stöd till läxhjälp, lärarassistenter och dylikt att vara dåligt anpassade efter skolans verkliga behov. De kan också tränga undan egna satsningar och är svåra att planera verksamheten kring.

– Med ett större bidrag hoppas vi att huvudmännen ska känna sig tryggare med att finansieringen verkligen finns där.

5. Frågan om hur sekretess och brist på offentlig insyn i fristående skolor har debatterats mycket på senare år. Nu har du suttit med i en utredning vars uppdrag är att kalibrera om verktygen som politiken har för att påverka likvärdigheten. 

Går den ambitionen att förena med friskolesystemet, tror du? 

– Det är svårt att kombinera exempelvis fri etableringsrätt med ett ambitiöst arbete mot skolsegregation. Vi försöker hitta en balans mellan olika intressen. Förhoppningen är att de förändringar av skolvalssystemet som vi föreslår kommer att bidra till minskad skolsegregation och ökad likvärdighet.

– Mer precist föreslår vi ändringar i vilka urvalsgrunder som får användas och även att själva urvalet sker via ett centraliserat förfarande, snarare än på varje enskild friskola. 

6. Hur mycket av skolsegregationen beror på skolan och hur mycket går tillbaka till samhällssegregationen i stort? 

– Det är omöjligt att empiriskt separera betydelsen av boende- och skolsegregation då skolval och bostadsval är gemensamma beslut. Det är även så att segregation är en självförstärkande process; ju mer segregerade skolorna är, desto viktigare kommer det att uppfattas att hamna på ”rätt” skola.

– En mekanisk uppdelning säger dock att ca 70 procent av ökningen i skolsegregation kan hänföras till boendet och 30 procent till skolvalet så det är självklart att boendet spelar stor roll. Vilket genomslag boendet får beror på var skolor placeras och hur geografiska urvalsgrunder utformas. Det är bland annat därför etableringen av friskolor är en viktig fråga: om en kommun är ambitiös i att motverka segregationen på de kommunala skolorna så finns risken att friskolor etableras för att fånga upp den efterfrågan som då uppstår.

7. Utredare Björn Åstrand har tidigare beskrivit sin ambition vad gäller skolvalet som att det ska finnas kvar, men förändras.

Är inte skolvalet naturligt segregerande i någon mening? 

– Jo, och all forskning visar att introduktionen av skolval ökar segregationen. Alla skolvalssystem är dock inte lika och ur segregationssynpunkt finns det många tveksamheter med det gällande systemet. Vi hoppas att våra förslag kommer att minska skolvalets segregerande effekter, men förslagen kommer knappast att leda till att skolsegregationen upphör.

8. Nu vidtar förstås en debatt om er utredning. Om du skulle ge dig på att spå lite, vilka delar sätter avtryck i debatten? 

– De ändrade urvalsgrunderna till fristående skolor och möjligheten till nedsättning av skolpengen till fristående skolor.

9. Denna utredning - ligger den närmare ett paradigmskifte eller en renovering?

– Renovering.

Nämnda personer

Jonas Vlachos

Professor i nationalekonomi Stockholms universitet
Doktor i nationalekonomi (Handelshögskolan i Stockholm 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00