"Vi behöver mer fakta om våra skyddade skogar"

DEBATT. När Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nu ska definiera vad som är skyddad skog och avsättningar är det viktigt att redovisningen fördelas på naturtyp, per län samt att andelen frivilliga skydd framgår. Utan den informationen kan inte staten göra rätt prioriteringar i naturvårdsarbetet, skriver skogsägaren Leif Öster.

Av: Leif Öster
privat skogsägare

Januariöverenskommelsen mellan regeringen och C+L innehåller ett intressant och viktigt uppdrag till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Nämligen att en gång för alla definiera vad som är skyddad skog och avsättningar. Redovisningen ska ske löpande årligen och kommer säkert underlätta framtida skogsdebatter. Regeringen bör därför redan nu i sitt uppdrag kräva att redovisningen sker i tre dimensioner; Nämligen skyddad skog fördelad per naturtyp, per län och andelen frivilliga skydd. Utan sådana fakta kan staten rimligen inte prioritera framtidens naturvårdsarbete.

Vissa skogstyper skyddas mer

Få svenskar vet nämligen om det, men Sverige har faktiskt 16 olika naturtyper av skog (tabell 1). Tyvärr liknar den svenska reservatsdebatten alltmer 1970-talets biståndsdebatt där procentmål var viktigare än vad man fick för pengarna. Alltså skyddar Sverige mest fjällnära skogar trots att nästan hälften (46 procent) av alla befintliga reservat redan finns där. Skogbevuxna myrar är också dramatiskt överrepresenterade. Samtidigt är den gällande naturvårdspolitiken att vår skyddade natur ska vara ”representativt fördelad”. Det är den inte i dag och fakta bör redovisas.

Många värdefulla skogar okända

För landets 319 000 skogsägare är det ett särskilt bekymmer att vi enligt Miljöbalken å ena sidan har ett samrådskrav på oss för alla åtgärder i skog med höga naturvärden, å andra sidan är många av dessa mest värdefulla skogar fortfarande okända. Januariöverenskommelsen är också oklar vad gäller fortsatta inventeringar. Skogsstyrelsen har därför bett regeringen om ett förtydligande på denna punkt.

Norrbotten får bära mest

En annan intressant konsekvens av procent-tänkandet är att Norrbottens län får bära en mycket stor del av skyddet. Arealmässigt innebär det att mer än en tredjedel av skydden finns i Norrbottens län. (se tabell 2)

Frivilliga avsättningar en viktig nöt

Både svensk skogspolitik och näringens två stora certifieringssystem bygger på att vi skogsägare själva och utan ersättning avsätter värdefulla skogar. Detta som ett viktigt komplement till statens formella skydd. Certifieringssystemen kräver att fem procent av arealen avsätts på detta sätt.

Storskogsbruket är mycket transparenta i sina redovisningar av sina frivilliga avsättningar. Men privatskogsbruket saknar både sammanställningar och transparens. Här finns en nöt att knäcka då bara hälften av landets privata skogsfastigheter är anslutna till en skogsägareförening och bara hälften av deras medlemmar är certifierade. Men lyckas myndigheterna att lösa detta kan vi äntligen börja prata samma språk.

Forrige artikel Skolverkets tidigare gd: Förändra innehållet i skolorna för framtiden Skolverkets tidigare gd: Förändra innehållet i skolorna för framtiden Næste artikel "Energisystemets utmaningar kräver fortsatt politiskt fokus"
  • Rapportera

    Bo Nyström

    Inventering nödvändig

    Ja, varför är Centerpartiet så avogt inställt till den utvecklade Nyckebiotopsinventering som just skulle starta?

Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

DEBATT. I Simrishamn har man identifierat tre avgörande faktorer för ökat bostadsbyggande i mindre kommuner. Om fler använder sig av "Simrishamnsmodellen" kommer vi snart att ha ett bostadsläge i balans, skriver Per-Olof Järvegren, vd Simrishamnsbostäder.