"Varför vill statens utredare tillåta oseriös bevakning av hemmen?"

I fredags (31 januari) släppte regeringens utredare ett betänkande som föreslår att trygghets-RUT breddas till en oreglerad ”tilltittning” av hemmen. Förslaget väcker frågor. Varför har utredaren exkluderat auktoriserade bevakningsföretag och hemlarmsföretag som utförare?

Kommer regeringen godta att trygghets-RUT utförs av aktörer som inte ens kontrollerats för laglydnad? Istället borde regeringen göra som flera europeiska länder, däribland Danmark och Italien, och införa avdrag för investeringar i säkerhetsteknik och hemlarm.

Konsekvenser

När bostadshus sprängs är det egentligen för sent att betona att hemtrygghet måste tas på allvar. För brott som drabbar hem får konsekvenser. En brittisk studie visar att för varje fall av anti-socialt beteende och våldsbrott på en gata sjönk bostadspriserna med upp till 1,6 procent.

På svensk bostadsmarknad innebär det att hårt arbetande medborgare förlorar hundratusentals kronor genom lägre bostadspriser och uteblivna prisuppgångar på brottsutsatta platser, vilket definierar en familjs livsinkomst en hel generation.

Trots det avfärdas ofta oron för brott. Att motverka bostadsinbrott, skadegörelse och gäng är polisens ansvar. Branschen stöttar också alla utbyggnader av myndigheten.

Farlig öppning

Samtidigt kan fler delar av samhället hjälpa till att förebygga brott, men vi måste enas om inom vilka ramar det ska ske. Regeringens utredare föreslår nu att RUT-avdraget ska breddas till ”tilltittning” av bostad genom hjälp med tillsyn av bostaden, för att ta in post, vattna blommor och ”titta till” bostaden. Men ”tilltittning” ska inte utföras av certifierade hemlarmsföretag, trots att det finns en fungerande sektor med en halv miljon hemlarmsanslutna hushåll.

Att låta trygghets-RUT utföras av icke auktoriserad verksamhet innebär att hemsäkerhet öppnas upp för icke auktoriserade bevakningsföretag. Det är lätt att det låter som att branschen talar i egen sak, men auktorisationen är ett lagkrav med tydlig samhällsnytta.

Kan göda kriminalitet

Alla medarbetare i auktoriserade bevakningsföretag granskas av Länsstyrelsen, Polisen och Säkerhetspolisen (Säpo). Ytterst kan bevakningsföretag förlora auktorisationen vid misskötsel och den som bedriver illegal bevakning kan dömas till fängelse i upp till sex månader. Lagstiftningen har redan i dag stoppat försök från kriminella att starta bevakningsföretag.

I ett läge när organiserad brottslighet växer är det orimligt att indirekt luckra upp auktorisationen genom att allt för generöst låta vem som helst bedriva ”tilltittning”.

Dyrt

”Tilltittning” skulle dessutom vara dyrt. Enstaka ”tilltittnings”-tillfällen skulle kosta lika mycket som en hel månads övervakning. Dessutom övervakar bemannade larmcentraler kontinuerligt hemmen samt avlastar polis och räddningstjänst genom verifierade hem- och brandlarm. Larmcentralerna hjälper till i realtid vid utryckningar. Inget av detta går att genomföra med ”tilltittnings”-förslaget.

”Tilltittnings”-förslaget begränsas av att tjänsten utförs vid en viss bestämd tid i veckan, inte vid de tillfällen när brotten eller branden sker. ”Tilltittnings”-personen saknar också utbildning att agera, till skillnad från när väktare, polis eller brandkår åker på hemlarmen.

Klassfråga

Enligt Verisures statistik minskade inbrotten med 68,5 procent bland villor med hemlarm. I de 25 mest otrygga kommunerna minskade inbrotten med 72,3 procent. En amerikansk studie visar vidare att ökad hemlarmspenetration i ett område minskar inbrotten i hela området, även för hus som saknar hemlarm.

Trygghets-RUT skulle särskilt hjälpa låginkomsttagare. Hälften av svenska villahushåll med högst inkomster har hemlarm, jämfört med var fjärde villaägarna med lägst inkomster. Samtidigt har 3,99 procent av Stockholms låginkomsttagare hemlarm, jämfört med 7,17 procent av Malmös låginkomsttagare.

Jobbskapande

Att inkludera hemlarm i trygghets-RUT skulle också skapa jobb, då 70 procent av månadsavgiften är arbetskraftskostnader för larmoperatörer, väktare, tekniker och kundservicemedarbetare.

Det är inte bara är rättspolitiska åtgärder som minskar brott. Skatteverket och Kronofogden kan stoppa kriminella. Ekonomiska styrmedel kan användas för att minska brottslighet, på samma sätt som i miljöekonomin.

Finns i andra länder

I Danmark, Italien, Frankrike, Belgien och Tyskland finns redan avdrag för trygghetsinvesteringar. Finanspolitiskt är det fullt möjligt att prioritera statsbudgetens totalt 1 100 miljarder till både nödvändig finansiering av rättsväsendet och trygghets-RUT.

Viktigast är dock att finansminister Magdalena Andersson (S) ta ställning till om det är rimligt att staten luckrar upp den auktoriserade bevakningsbranschen med okontrollerad ”tilltittning” utan auktorisation?