Debatt

Vallgårda: Den dåliga kvaliteten ger orimliga konsekvenser

SLUTREPLIK. Jag står fast vid att sättet att räkna på kostnadsutjämningen är felaktig och ger allvarliga konsekvenser. Det leder till frågan om hur väl man vågar lita på kvaliteten i nationella beräkningar och statistik, skriver Boel Vallgårda, utredare.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Boel Vallgårda
Utredare för kommuner och medlem i Nätverket för en likvärdig skola

Hur de totala kostnaderna för modersmål och svenska som andra språk (sva) ska räknas fram råder ingen oenighet om. I min debattartikel kritiserade jag hur denna kostnad sedan utjämnas. Min uppfattning är att kompensationen per elev med utländsk bakgrund ska vara genomsnittkostnaden för denna elevgrupp.

De två ansvariga för utredningen av nuvarande kostnadsutjämning Sörman och Norrlid, försvarar att totalkostnaden delas med ett för högt antal så att ersättningen per elev med utländsk bakgrund blir för låg. Jag tar här åter upp min invändning och hänvisar samtidigt till mitt inledande inlägg för fler detaljer.

Läs också

Ingen hänsyn till andelen elever

Totalkostnaden för modersmål och sva beräknas på ett rimligt sätt i kostnadsutjämningssystemet. Kommunerna får sedan del av utjämningen utifrån antal elever med utländsk bakgrund i respektive kommun. Hur mycket kommunerna ska få för dessa elever, kommer man enligt min mening fram till genom att ta den genomsnittliga kostnaden per elev med utländsk bakgrund. Det är denna kostnad som bör utjämnas.

Då ställer man sig frågan, hur är rutinerna för att granska de matematiska konstruktionerna vid förändringar av kostnadsutjämningen?

Boel Vallgårda
Utredare

Sörman och Norrlid hävdar i stället att kompensationen per elev med utländsk bakgrund ska vara snittkostnaden för insatserna sva och modersmål. På så vis missar man att ta hänsyn till hur stor andel av eleverna som har insatserna, vilket givetvis påverkar kostnaden per elev. Denna lösning ger orimliga konsekvenser.

Stämmer inte

Sörman och Norrlid påstår att kostnadsutjämningen hade blivit mindre 2020 om beräkningen gjordes som jag föreslår. Det hade bara stämt om summan av elever med sva och elever med modersmål var lägre än antalet elever med utländsk bakgrund. Men det är ej fallet 2018, året som kostnadsutjämningen 2020 baseras på. Motsvarande 48 procent av eleverna med utländsk bakgrund hade sva och 66 procent hade modersmål. (Skolverkets Tabell 8A och Skolverkets Grundskolan – elevstatistik)

Inte syftet

Boel Vallgårda.
Boel Vallgårda. Foto: Lennart Engström

Det blir sammantaget alltså 114 procent, vilket är möjligt eftersom många elever har både modersmål och sva. Detta innebär att totalbeloppet delas med 14 procent mer än totalantalet elever med utländsk bakgrund och därmed blir beräknad kostnad per elev 13 procent för lågt.

Nuvarande ordning innebär alltså att när andelen elever som har respektive insats ökar, så minskar andelen av den totala kostnaden som kompenseras och omvänt när andelen elever som har insatserna minskar, så ökar andelen av den totala kostnaden som kompenseras. Och detta kan väl inte vara syftet med kostnadsutjämningen?

Hade kunnat upptäckas tidigare

För att undvika brister är det bra med olika former av kvalitetssäkring. Då ställer man sig frågan, hur är rutinerna för att granska de matematiska konstruktionerna vid förändringar av kostnadsutjämningen? Transparens är ett sätt att möjliggöra granskning från allmänheten.

För föregående års kostnadsutjämning redogörs i tabellerna på SCB:s hemsida för en del av de formler som används vid beräkningarna. Denna redovisning är borttaget från och med 2020 års kostnadsutjämning. Hade formler funnits med även denna gång och varit mer kompletta, hade den orimlighet jag beskriver kunnat upptäckas tidigare och tvivel om att alla övriga formler är rimliga kunnat skingras.

Den nationella statistiken

Som jag tidigare nämnt finns även skäl att granska kvaliteten i ingångsdata. För som även Sörman och Norrlid skriver så ökade eleverna som hade sva kraftigt samtidigt som antalet lärare i detta ämne minskade, och då blir deras egen reservation i bisatsen i högsta grad värd att ta på allvar "Förändringen speglar alltså helt och hållet förändringar i den underliggande verkligheten, åtminstone som den beskrivs i den nationella statistiken."

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

Utredare: Vallgårda har fel – beräkningen leder till ökad jämlikhet

Den förändring i utjämningsbeloppet som Boel Vallgårda beskriver speglar förändringar i verkligheten. Det här är inte mer än rätt och rimligt, och leder till att alla elever kan få den undervisning de har rätt till, skriver Håkan Sörman och Anders Norrlid.

Vallgårda: Finansdepartementets miss skapar en ojämlik skola

Finansdepartementets sätt att beräkna hur mycket pengar som ska omfördelas för undervisning i modersmål och svenska som andraspråk är felaktigt. Det riskerar att få stora konsekvenser för Sveriges elever, skriver Boel Vallgårda.


Nämnda personer

Håkan Sörman

Ordförande Academedia, ordförande Karolinska universitetssjukhuset, ordförande Utjämningskommittén
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm 1975)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00