Vallgårda: Den dåliga kvaliteten ger orimliga konsekvenser

SLUTREPLIK. Jag står fast vid att sättet att räkna på kostnadsutjämningen är felaktig och ger allvarliga konsekvenser. Det leder till frågan om hur väl man vågar lita på kvaliteten i nationella beräkningar och statistik, skriver Boel Vallgårda, utredare.

Boel Vallgårda
Utredare för kommuner och medlem i Nätverket för en likvärdig skola

Hur de totala kostnaderna för modersmål och svenska som andra språk (sva) ska räknas fram råder ingen oenighet om. I min debattartikel kritiserade jag hur denna kostnad sedan utjämnas. Min uppfattning är att kompensationen per elev med utländsk bakgrund ska vara genomsnittkostnaden för denna elevgrupp.

De två ansvariga för utredningen av nuvarande kostnadsutjämning Sörman och Norrlid, försvarar att totalkostnaden delas med ett för högt antal så att ersättningen per elev med utländsk bakgrund blir för låg. Jag tar här åter upp min invändning och hänvisar samtidigt till mitt inledande inlägg för fler detaljer.

Ingen hänsyn till andelen elever

Totalkostnaden för modersmål och sva beräknas på ett rimligt sätt i kostnadsutjämningssystemet. Kommunerna får sedan del av utjämningen utifrån antal elever med utländsk bakgrund i respektive kommun. Hur mycket kommunerna ska få för dessa elever, kommer man enligt min mening fram till genom att ta den genomsnittliga kostnaden per elev med utländsk bakgrund. Det är denna kostnad som bör utjämnas.

Sörman och Norrlid hävdar i stället att kompensationen per elev med utländsk bakgrund ska vara snittkostnaden för insatserna sva och modersmål. På så vis missar man att ta hänsyn till hur stor andel av eleverna som har insatserna, vilket givetvis påverkar kostnaden per elev. Denna lösning ger orimliga konsekvenser.

Stämmer inte

Sörman och Norrlid påstår att kostnadsutjämningen hade blivit mindre 2020 om beräkningen gjordes som jag föreslår. Det hade bara stämt om summan av elever med sva och elever med modersmål var lägre än antalet elever med utländsk bakgrund. Men det är ej fallet 2018, året som kostnadsutjämningen 2020 baseras på. Motsvarande 48 procent av eleverna med utländsk bakgrund hade sva och 66 procent hade modersmål. (Skolverkets Tabell 8A och Skolverkets Grundskolan – elevstatistik)

Inte syftet

Det blir sammantaget alltså 114 procent, vilket är möjligt eftersom många elever har både modersmål och sva. Detta innebär att totalbeloppet delas med 14 procent mer än totalantalet elever med utländsk bakgrund och därmed blir beräknad kostnad per elev 13 procent för lågt.

Nuvarande ordning innebär alltså att när andelen elever som har respektive insats ökar, så minskar andelen av den totala kostnaden som kompenseras och omvänt när andelen elever som har insatserna minskar, så ökar andelen av den totala kostnaden som kompenseras. Och detta kan väl inte vara syftet med kostnadsutjämningen?

Hade kunnat upptäckas tidigare

För att undvika brister är det bra med olika former av kvalitetssäkring. Då ställer man sig frågan, hur är rutinerna för att granska de matematiska konstruktionerna vid förändringar av kostnadsutjämningen? Transparens är ett sätt att möjliggöra granskning från allmänheten.

För föregående års kostnadsutjämning redogörs i tabellerna på SCB:s hemsida för en del av de formler som används vid beräkningarna. Denna redovisning är borttaget från och med 2020 års kostnadsutjämning. Hade formler funnits med även denna gång och varit mer kompletta, hade den orimlighet jag beskriver kunnat upptäckas tidigare och tvivel om att alla övriga formler är rimliga kunnat skingras.

Den nationella statistiken

Som jag tidigare nämnt finns även skäl att granska kvaliteten i ingångsdata. För som även Sörman och Norrlid skriver så ökade eleverna som hade sva kraftigt samtidigt som antalet lärare i detta ämne minskade, och då blir deras egen reservation i bisatsen i högsta grad värd att ta på allvar "Förändringen speglar alltså helt och hållet förändringar i den underliggande verkligheten, åtminstone som den beskrivs i den nationella statistiken."

Beslutskedja: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

3/11
2016
1/10
2018
17/5
2019
24/5
2019
11/6
2019
1/7
2019
2/7
2019
9/7
2019
21/8
2019
29/8
2019
24/9
2019
28/10
2019
15/11
2019
20/11
2019
14/1
2020
16/6
2020
25/6
2020
30/6
2020
15/10
2020

Forrige artikel KD: Inrätta ett nationellt råd för att genomföra livsmedelsstrategin KD: Inrätta ett nationellt råd för att genomföra livsmedelsstrategin Næste artikel M: Vi vill se ett högre tempo i klimatomställningen M: Vi vill se ett högre tempo i klimatomställningen
LR: Lärare ska erbjudas munskydd av arbetsgivaren

LR: Lärare ska erbjudas munskydd av arbetsgivaren

DEBATT. Nu måste huvudmän och rektorer i samråd med skyddsombuden fatta aktiva beslut om undervisning ska ske på distans. De lärare som fortsätter undervisa på plats ska erbjudas kostnadsfria munskydd, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.