Vad händer om Hybrit inte funkar?
FOSSILFRITT. Samarbetsprojektet som ska leda till världsmarknadens första fossilfria stål har lyfts fram världen över av både svenska näringslivsrepresentanter och politiker. Men vilka hinder kan stå i vägen för att Hybrit ska lyckas?
Foto: Holger Ellgaard / Wikimedia
Jacob Hederos
Redaktör och reporter"När vi pratar risk, så pratar vi oftast inte tekniska risker, utan samhällspolitiska sådana"
Max Åhman
Forskare vid Lunds universitet knuten till Hybrit
Hybrit, Hydrogen breakthrough ironmaking technology, har åkt segertåg runt världen sedan det officiellt drog igång år 2016. Intresset för projektet, som bygger på tekniken att man ska använda förnybar vätgas
Planen: Ut på marknaden 2026
Metoden som Hybrit ska använda sig av kallas direktreduktion, och var tidigare en av de vanligare metoderna för ståltillverkning. Istället för koldioxid från kol och koks kommer utsläppen från vätgasbränslet vara vatten. Till skillnad från tidigare vätgasprojekt planeras dock vätgasen vara förnybar, vilket är den delen som Vattenfall ska bidra med.
Hybrit startade 2016 med målet att ha industriell produktion av fossilfritt stål igång senast 2035. Numera har SSAB ambitionen att den första stålen ska komma ut på marknaden 2026.
Projektet består framför allt av flera pilot-, test-, och demonstrationsanläggningar, bland annat ett vätgaslager utanför Luleå, en biooljapelletsanläggning i Malmberget och en vaktugn i Luleå. Den senare beräknas stå färdig nästa år och bekostas delvis av statliga medel.
Altinget har sökt representanter för Hybrit för fler kommentarer.
Miljö och Energi
Miljö och Energi
