V och Lärarförbundet: Nu tvingar vi regeringen att ta tag i förskolan

DEBATT. Arbetssituationen i förskolan är ohållbar och likvärdigheten minskar, men regeringen är helt passiv. Därför är det dags för riksdagen att agera. Det skriver Lärarförbundet tillsammans med Vänsterpartiets Daniel Riazat.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet
Daniel Riazat (V)
Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson


Förskolan är både en förutsättning för jämställt föräldraskap och en pedagogisk verksamhet som är avgörande för barns utveckling. En välfungerande, jämlik och likvärdig förskola är en förutsättning för ett välfungerande samhälle.

Det finns all anledning att vara stolt över svensk förskola som tidigt gått i spetsen med ett brett deltagande och en stark vetenskaplig grund för verksamheten. Sedan 2011 är förskollärare ett legitimationsyrke, vilket är en bekräftelse på det kvalificerade pedagogiska innehållet, men förskolan är satt under enorm press. Pandemin medför en extra påfrestning, men situationen är inte hållbar ens under normala förhållanden.

Krävs helhetsgrepp

Vi menar att det krävs ett helhetsgrepp som inte tagits sedan 1970-talet. Här är några exempel:

  1. Höga sjukskrivningstal och hög arbetsbelastning. Förskolan ligger näst högst i sjukskrivningstal, direkt efter vård- och omsorgsyrken. Arbetsmiljöverket visade för två år sedan att 4 av 10 förskollärare har besvär till följd av arbetet. I Lärarförbundets senaste medlemsundersökning anger 5 av 10 förskollärare en så hög arbetsbelastning att de inte hinner med stora delar av sitt uppdrag under ordinarie arbetstid. Situationen förvärras av att en stor majoritet av landets kommuner genomför nedskärningar.

  2. Skillnaden växer mellan förskolor av hög respektive låg kvalitet. En jämlik och likvärdig förskola måste vara ett nationellt politiskt mål, men just nu går utvecklingen åt fel håll. Barngruppernas storlek är på många håll alldeles för stora och personalens utbildningsnivå varierar kraftigt. Vissa förskolor har för små lokaler eller lokaler som inte är anpassade till förskoleverksamhet. Tillgången till en bra utomhusmiljö varierar också stort.

  3. 7 av 10 rektorer i den kommunala förskolan har ansvar för fler än 30 medarbetare. Forskningen visar ett starkt samband mellan stora personalgrupper och långtidssjukskrivningar. Förskolans rektorer riskerar i dag i dubbelt så hög utsträckning utbrändhet som genomsnittet för andra yrkesgrupper.

  4. Förskollärarnas tid att få vara just lärare. En enkätundersökning som Lärarförbundet gjort visar att nära hälften av förskollärarna bara har upp till två timmar i veckan för att planera undervisningen, vilket är alldeles för kort tid för att upprätthålla en kvalitativt bra verksamhet.

  5. Svårigheterna att rekrytera och behålla utbildad personal. I dagsläget är andelen behöriga förskollärare under 40 procent och enligt Skolverket kommer det att saknas 2 900 förskollärare per år fram till 2033. Andelen anställda med barnskötarexamen är cirka 18 procent och en tredjedel av personalen saknar utbildning för att arbeta med barn. För att säkra tillgången till behörig personal krävs bland annat en bättre dimensionering av utbildningsplatser.

Utskottsinitiativ i riksdagen

Tyvärr har regeringen varit kallsinnig till att tillsätta den utredning som behövs om likvärdighet, hållbara arbetsvillkor, en uthållig finansiering och en långsiktig personalförsörjning.

Vänsterpartiet har därför väckt ett så kallat utskottsinitiativ i riksdagen och vi hoppas att andra partier ansluter så att en riksdagsmajoritet tvingar regeringen att göra den översyn som behövs. För visst ska vi även i framtiden kunna vara stolta över svensk förskola?

Forrige artikel C replikerar: Vi står upp för föräldrars och elevers valfrihet C replikerar: Vi står upp för föräldrars och elevers valfrihet Næste artikel  Forssell (L): C och MP drömmer sig bort medan klimatet står i brand Forssell (L): C och MP drömmer sig bort medan klimatet står i brand