Debatt

V: Höj anslagen för studenter med funktionsnedsättning

DEBATT. SPSM har flaggat för att budgeten för stöd till studenter med funktionsnedsättning inte räcker. Mer pengar behövs om vi ska kunna bryta snedrekryteringen till våra högskolor, skriver Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau. 

Det är viktigt att personer med olika typer av funktionsnedsättningar söker sig till högre utbildning, menar debattören.
Det är viktigt att personer med olika typer av funktionsnedsättningar söker sig till högre utbildning, menar debattören.Foto: Erik G Svensson / Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ilona Szatmári Waldau (V)
Högskolepolitisk talesperson

 

Studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma i högskolemiljöer än övriga studenter. Det visar en rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR) De upplever också i hög grad ekonomiska svårigheter i samband med studierna.

Fler får stöd i dag

Samtidigt har aldrig så många studenter fått stöd för att klara studierna. På tio år, mellan 2008 och 2018, ökade antalet studenter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som fick stöd, från 700 till över 6 000.

Antalet personer med funktionsnedsättning på våra lärosäten har troligtvis inte ökat. De som får stöd i dag är de som tidigare studerade utan stöd och kanske i många fall misslyckades.

Tvingas avslå ansökningar

Oavsett hur många studenter det rör sig om är budgeten max 0,3 procent.

Ilona Szatmári Waldau
Vänsterpartiet

Lärosätena får använda 0,3 procent av sin budget för särskilt pedagogiskt stöd och teckenspråkstolkning, för studenter med funktionsnedsättning. Oavsett hur många studenter det rör sig om är budgeten max 0,3 procent. Det finns en möjlighet att söka ytterligare medel från Stockholms universitet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har flaggat för att budgeten för till exempel mentorsstöd, anteckningsstöd och stöd vid förflyttning inte räcker. Myndigheten har därför tvingats sätta ett tak per timme, som kanske inte täcker kostnaden, och kan inte bevilja alla ansökningar.

Överens om mycket

När jag frågade Matilda Ernkrans (S) hur regeringen ser på detta och hur man planerar att säkerställa stödet till studenter med funktionsnedsättning fick jag en genomgång av vad som görs.

Vi var överens om att det är viktigt att personer med olika typer av funktionsnedsättningar söker sig till högre utbildning och att de under sin studietid ska få det stöd som de behöver för att slutföra sina studier. Men något svar på hur regeringen säkerställer att alla får det stöd som de behöver, finns inte.

Höj anslaget

För Vänsterpartiet är det viktigt att alla studenter får det stöd de behöver och vi har därför lagt förslag om en utredning som tar ett helhetsperspektiv på frågan om tillgängligheten till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning.

Vi har också föreslagit att anslaget för varje student ska höjas med 1 000 kronor per studieplats. Det möjliggör bättre utbildning för alla och ökar också den andel som kan användas för pedagogiskt stöd.

Ekonomisk stress

Den som på grund av sin funktionsnedsättning studerar i en långsammare takt kan få studiemedel för detta. Det innebär en större låneskuld än vad en person med full studietakt får för samma utbildning. Den som studerat i en långsammare takt kan få det extra lånet avskrivet, men det finns ingen garanti. Att inte veta om lånet kommer att avskrivas bidrar självklart till en ekonomisk stress för den som studerar i långsammare takt.

Locka olika studenter

För Vänsterpartiet är det viktigt att bryta snedrekryteringen till högre utbildning. Bakgrund, ekonomiska faktorer, klass, kön och inte minst funktionsnedsättningar påverkar huruvida en söker till högre utbildning eller inte. Det påverkar också vilka möjligheter en har inom akademin, till exempel vilka utbildningar en söker, om en söker till forskarutbildning och vilka möjligheter en har att verka inom akademin.

Våra lärosäten måste bli bättre på att arbeta inkluderande och på att locka studenter från olika samhällsklasser. Otillgänglighet får aldrig hindra någon från att studera, och läromedel och hjälpmedel måste finnas för den som behöver det.

Konkreta åtgärder

Även högskoleprovets utformning behöver ses över eftersom det är en viktig väg in i högre utbildning för många som inte har toppbetyg från gymnasiet.

Det är positivt att regeringen tillsätter utredningar och “följer” utvecklingen men det hjälper inte dem som studerar nu. Konkreta åtgärder behövs redan i dag.

Nämnda personer

Ilona Szatmari Waldau

Riksdagsledamot (V)

Matilda Ernkrans

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i EU-nämnden, ledamot i partistyrelsen
fil. kand i statskunskap och sociologi (Örebro uni., 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00