Utredning: Anpassa lagen till EU-direktivet

Åsa Lööw
Utredningssekreterare, Utredningen om ett nytt regelverk om säkerställda obligationer 
Niklas Schüllerqvist
Utredningssekreterare, Utredningen om ett nytt regelverk om säkerställda obligationer 

Den 4 november överlämnade Utredningen om ett nytt regelverk om säkerställda obligationer sitt betänkande. Utredningen föreslår att lagen om utgivning av säkerställda obligationer anpassas till ett nytt EU-direktiv och ändringar i den så kallade tillsynsförordningen, även kallad Capital Requirements Regulation (CRR)

En stor marknad

Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt bostadskrediter. Ur ett investerarperspektiv är en fördel med säkerställda obligationer jämfört med andra placeringsalternativ att investeraren har särskild förmånsrätt för sina fordringar i den säkerställda obligationens så kallade säkerhetsmassa.

Sverige har i dag en stor, likvid och standardiserad marknad för säkerställda obligationer. De svenska emittentinstituten, det vill säga de kreditinstitut som har ett särskilt tillstånd att ge ut säkerställda obligationer, hade i september 2020 utestående säkerställda obligationer om cirka 2 500 miljarder kronor. Omkring 95 procent av de krediter som ingår i emittentinstitutens säkerhetsmassor i dag är bostadskrediter.

Minimikrav införs

En harmonisering till EU-regelverket föreslås även vad gäller vissa tillgångar i säkerhetsmassan och kravet på övervärde.

Åsa Lööw och Niklas Schüllerqvist
Utredningssekreterare

Det nya EU-direktivet syftar till att harmonisera lagstiftningen om säkerställda obligationer inom EU som ett led i den så kallade kapitalmarknadsunionen. Genom direktivet införs minimikrav för att benämningen europeisk säkerställd obligation ska få användas. Högre krav gäller för att benämningen europeisk säkerställd obligation (premium) ska få användas.

Utredningen föreslår att dessa benämningar införs i svensk rätt. Enligt utredningens förslag ska dock ännu högre krav ställas på de svenska emittentinstituten jämfört med vad som krävs för denna premiumbenämning. De svenska emittentinstituten ska få rätt att använda benämningen svensk säkerställd obligation.

Harmonisering föreslås 

Utredningen föreslår att den svenska lagstiftningen anpassas till det nya EU-regelverket, även om svensk rätt till stor del redan lever upp till högt ställda krav ur ett investerarskyddsperspektiv för utgivning av säkerställda obligationer. Däremot saknas det bestämmelser bland annat för informationskrav och rapporteringsskyldighet samt bestämmelser om en särskild likviditetsbuffert.

En harmonisering till EU-regelverket föreslås även vad gäller vissa tillgångar i säkerhetsmassan och kravet på övervärde.

Ingen större påverkan

Utredningens uppdrag har varit att slå vakt om funktionssättet hos den svenska marknaden för säkerställda obligationer. Utredningen gör sammantaget bedömningen att förslagen inte leder till någon större långsiktig påverkan på den svenska marknadens funktionssätt, vilket är positivt även för investerare i säkerställda obligationer.