Debatt

Utredare: Vallgårda har fel – beräkningen leder till ökad jämlikhet

REPLIK. Den förändring i utjämningsbeloppet som Boel Vallgårda beskriver speglar förändringar i verkligheten. Det här är inte mer än rätt och rimligt, och leder till att alla elever kan få den undervisning de har rätt till, skriver Håkan Sörman och Anders Norrlid.

Beräkningarna som ligger till grund för utjämningsbidraget för modersmålsundervisning är helt korrekta, menar debattörerna.
Beräkningarna som ligger till grund för utjämningsbidraget för modersmålsundervisning är helt korrekta, menar debattörerna.Foto: Martina Holmberg / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Håkan Sörman
Särskild utredare, Utredningen om översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting
Anders Norrlid
Huvudsekreterare, Utredningen om översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

I Altinget den 16 juni hävdar Boel Vallgårda att kostnadsutjämningens kompensation för olika behov av att erbjuda modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är felaktigt beräknad. Vi menar att ersättningen är korrekt beräknad, och vill här förklara hur det är tänkt.

Läs också

Kompensationen för merkostnader för modersmål och svenska som andraspråk beräknas med hjälp av ett normbelopp, som helt enkelt är den genomsnittliga kostnaden per elev med modersmål och/eller svenska som andraspråk, i riket.

Till och med utjämningsåret 2018 användes ett fast belopp om 8 040 kronor per elev, vilket motsvarade genomsnittskostnaden 2009. Eftersom normbeloppet var nominellt oförändrat var ersättningen rejält urholkad vid utjämningsåret 2018.

Viktigt att uppdatera

Varje kommun ska ha samma förutsättningar att erbjuda samtliga elever med rätt till modersmål eller svenska som andraspråk sådan undervisning.

Håkan Sörman och Anders Norrlid

I betänkandet Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting  föreslås att normbeloppet i stället bör uppdateras årligen, eftersom det annars riskerar att bli allt mindre aktuellt för varje år som går. Förslaget godkändes av riksdagen och ligger till grund för kostnadsutjämningen från och med utjämningsåret 2020.

I betänkandets beräkning baserades normbeloppet för utjämningsåret 2018 på underlag avseende genomsnittliga lärarlöner, antal elever med modersmål och svenska som andraspråk och antal lärare i ämnet från 2016. Den genomsnittliga kostnaden beräknades då till 13 454 kronor per elev.

Förändringar tar ut varandra

När SCB inför utjämningsåret 2020 uppdaterade underlaget med data från 2018 visade det sig att genomsnittskostnaden sjunkit till 11 662 kronor per elev, eller cirka 13 procent i nominella termer. Minskningen beror på att lärarlöner, antal elever och antal lärare i ämnena har förändrats mellan de två åren.

Antal heltidstjänster för lärare i modersmål och svenska som andraspråk minskade från 6 700 till knappt 6 300, eller med cirka sju procent, mellan 2016 och 2018, enligt Skolverkets statistik (Tabell 5 A). Enligt Vallgårda ökade lärarlönerna med sju procent. Dessa två förändringar tar alltså ut varandra, och skulle i sig inte föranleda någon justering av ett normbelopp beräknat på faktiska kostnader.

Speglar verkligheten

Men till detta måste man lägga att antalet elever i ämnena ökade med 15 procent, från cirka 265 000 till 306 000 (Tabell 8 A hos Skolverket). Då en oförändrad kostnad slås ut på 15 procent fler elever kommer kostnaden per elev att sjunka med just de 13 procent som normbeloppet har sjunkit.

Förändringen speglar alltså helt och hållet förändringar i den underliggande verkligheten, åtminstone som den beskrivs i den nationella statistiken.

Helt korrekt uträknat

Vi menar att det är rätt och rimligt att normbeloppet speglar den faktiska kostnaden per elev i riket. När kostnaderna per elev ökar ska normbeloppet öka, när de sjunker ska det minska. Vi menar också att det är helt korrekt att beräkna utjämningsbidraget för komponenten genom att multiplicera normbeloppet med antal elever med utländsk bakgrund.

Varje kommun ska ha samma förutsättningar att erbjuda samtliga elever med rätt till modersmål eller svenska som andraspråk sådan undervisning, och så blir det om man utgår från det totala antalet elever.

Ingen förändring behövs

Vallgårda föreslår att totalkostnaden borde fördelas på samtliga elever med utländsk bakgrund. Det hade gett ett ännu lägre normbelopp än det som nu beräknas, och hade därför inte gett likvärdiga förutsättningar för alla kommuner att erbjuda samtliga elever den undervisning de har rätt till. Vi hoppas därför att finansdepartementet inte genomför en sådan förändring i kostnadsutjämningen.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

Vallgårda: Finansdepartementets miss skapar en ojämlik skola

Finansdepartementets sätt att beräkna hur mycket pengar som ska omfördelas för undervisning i modersmål och svenska som andraspråk är felaktigt. Det riskerar att få stora konsekvenser för Sveriges elever, skriver Boel Vallgårda.


Nämnda personer

Håkan Sörman

Ordförande Academedia, ordförande Karolinska universitetssjukhuset, ordförande Utjämningskommittén
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm 1975)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00