Utredare: Sverige behöver ett offensivt försvarsexportinitiativ

Sveriges försvarsföretag utgör en nyckelkomponent i försvaret av vår nation, våra allierade och partners. Det säkerhetspolitiska värdet av försvarsföretagen har ökat markant som en konsekvens av omvärldsutvecklingen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget understryker företagens betydelse för att skapa trovärdig avskräckning och försvarsförmåga.

Försvarssektorn måste utveckla sin konkurrenskraft

Vår försvarsindustri är en strategisk tillgång och försvarsexporten ett strategiskt instrument för att skapa långsiktiga relationer med allierade och partners. Industriella och tekniska samarbeten skapar ömsesidiga beroenden som en del av vår säkerhetspolitik. Det skapar incitament för fortsatt samarbete och gemensamt ansvarstagande.

Svenska försvarsföretag bidrar i betydande utsträckning till Sveriges ställning som högteknologisk och innovativ nation samtidigt som de skapar tillväxt och sysselsättning. För att Sveriges position som en av de ledande försvarsindustrinationerna i Europa ska kunna stärkas krävs att försvarssektorn fortsätter utveckla sin innovations- och konkurrenskraft.

Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov och kunna leverera kvalificerad försvarsmateriel samt tjänster till allierade och partners. Därmed bidrar Sverige till att stärka Europas och Natos försvarsindustriella bas.

Sverige ska ta sitt fulla ansvar att bidra till EU:s färdplan om förstärkt försvarsberedskap. Målet är att avskräcka våra motståndare och möta eventuella angrepp till år 2030. Det är en tidskritisk utmaning.

Främja handeln med försvarsmateriel

Försvarsmarknaden präglas av fler internationella materielsamarbeten, gemensamma upphandlingar och mellanstatliga affärer. En ökad efterfrågan från omvärlden att anskaffa försvarsmateriel genom svenska staten kombineras med ett svenskt behov att genomföra dessa affärer, då de tjänar våra utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Det kräver att strukturen, samordningen och målbilden för statens engagemang tydliggörs och stärks.

Det är vidare av vikt att skapa ett affärsnära, konkurrenskraftigt och långsiktigt generellt handelsfrämjande som kan möta marknadens ökade komplexitet i minst tre olika avseenden.

Industriella och tekniska samarbeten skapar ömsesidiga beroenden som en del av vår säkerhetspolitik

För det första behöver främjandet inriktas på såväl strategiska materielområden som mindre företag med begränsad erfarenhet av den internationella försvarsmarknaden. Inklusive nya teknologier och rymdsektorn.

För det andra behöver främjandet omfatta hela bredden av internationell samverkan, inklusive handel, investeringar, strategiska materielsamarbeten samt innovation.

För det tredje behöver främjandet ske i nära samverkan med hela den svenska resursbasen, inklusive expanderande regionala säkerhetskluster.

Största utmaningen i modern tid

För att uppnå detta krävs ett stärkt statligt engagemang. 2024 års försvarsexportutredning har föreslagit att ett femårigt svenskt försvarsexportinitiativ med operativa åtgärder lanseras under 2026. Det syftar till att få största möjliga utväxling av tillgängliga resurser för riktat statligt exportstöd och bredare handelsfrämjande på kortast möjliga tid.

Initiativet, det första i sitt slag i Sverige, skulle utgöra ett stöd vid implementeringen av de offensiva försvarsindustrirelaterade strategier som regeringen lanserat under senare år.

Ett offensivt försvarsexportinitiativ sänder en tydlig signal till omvärlden att Sverige tar nästa steg i samverkan med allierade och partners. Vi står inför den största utmaningen för statligt handels- och investeringsfrämjande samt riktade exportstöd i modern tid, för vilket vi inte står fullt rustade. Det är tid för handling.