Utredare: Öka insynen vid psykiatrisk tvångsvård av unga
PSYKIATRI. Regeringen har utlovat ett lagförslag i december med lagändringar om hur tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk slutenvård ska minska. Men den stora utmaningen, enligt utredaren Kerstin Evelius, blir att ändra en kultur där tvångsåtgärder i många situationer anses acceptabelt.
Foto: Foto: Regeringskansliet
Marie Lundahl
Reporter- Systematiskt kvalitetssäkringsarbete för minskat behov av tvångsåtgärder
- Val av behandlingsalternativ och ny medicinsk bedömning
- Principen om barnets bästa
- Rätt att få information och att få uttrycka åsikter
- Barn ska inte få vårdas med vuxna
- Sjukvårdsinrättning för rättspsykiatrisk vård
- Utomhusvistelse och dagliga aktiviteter
- Tvångsåtgärder
- Överklagande av tvångsåtgärder
- Utveckling och kontroll av psykiatrisk tvångsvård av barn
- Särskilda uppdrag: Utredningen lämnar förslag som ska förbättra kvaliteten för den psykiatriska heldygnsvården, inklusive den psykiatriska tvångsvården, för barn.
– Det viktigaste i den här utredningen är att det har varit barn och unga med egen erfarenhet av tvångsvård som har varit en av våra expertgrupper, säger särskild utredare Kerstin Evelius, till Altinget.
Utredningen om Tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk tvångsvård tillkom år 2015 då Sverige fick kritik från FN:s barnrättskommitté.
Speciellt tvångsåtgärder som bältesläggning, fasthållning och att avskilja barnet från andra barn ansågs vara de mest ingripande åtgärderna som Sverige behövde se över.
Dåvarande folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) tillsatte en utredning i frågan med fokus på fasthållning och avskiljning.
Kerstin Evelius fick uppdraget som utredare och utredningen lämnades över till socialminister Lena Hallengren i januari år 2018.
Vård och Hälsa
Vård och Hälsa
