Debatt

Transportföretagen: Bonus-malus orättvist mot lätta lastbilar

DEBATT. Dagens bonus-malus-system är ohållbart då det hanterar personbilar och lätta lastbilar i samma system. Ett separat system skulle vara ett viktigt första steg, skriver Transportföretagens Ulf Perbo. 

Foto: Transportföretagen och Linda Kastrup/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ulf Perbo
Näringspolitisk chef, Transportföretagen


Att värna miljön genom att premiera fordon med låga koldioxidutsläpp (bonus) och att beskatta dem med höga koldioxidutsläpp (malus) är i sig en god tanke. Men det måste finnas en balans mellan de två. Det nuvarande systemet drabbar på ett orimligt sätt hantverkare och distributionsföretag.

Högsta koldioxidpriset

Lätta lastbilar är högt beskattade i dag, även smarta och miljöanpassade fordon. Dagens system för bonus-malus är inte långsiktigt hållbart eftersom det hanterar personbilar och lätta lastbilar, oavsett användningsområden, i samma system.

Det innebär att lätta lastbilar som både är tyngre och större, alltid kommer att ha en ”malus”. Det leder till att olika hantverkare och logistikföretagare som har behov av en lätt lastbil för att kunna utföra sitt jobb hamnar i en orättvis sits. Det går inte att motivera denna orättvisa med klimatargument eftersom dessa yrkesgrupper, bortsett från bonus-malus, redan betalar det högsta koldioxidpriset som någon yrkesgrupp gör i samhället.

Det görs genom att de betalar energiskatt och full koldioxidskatt för sina drivmedel och får betala kostnaderna för reduktionsplikten, det vill säga kostnaden för att blanda in dyrare biodrivmedel.

Till detta kommer prishöjningen på fordonen som skapas av de skärpta utsläppskrav som EU beslutat om.

Ulf Perbo
Näringspolitisk chef, Transportföretagen

Till detta kommer prishöjningen på fordonen som skapas av de skärpta utsläppskrav som EU beslutat om. Koldioxidpriset i drivmedelsskatterna är nära 4 kronor per kilo och i reduktionsplikten 5 kronor per kilo. Priset (böterna) i utsläppskraven är mycket högre än så. Den majoritet av utsläpp i Sverige som kommer från andra källor än transporter är i genomsnitt prissatta med cirka 15 öre per kilo.

Problematisk metod

EU har infört en ny metod för mätning av koldioxidutsläpp – Worldwide harmonized light vehicles test procedures (WLTP). När man byter beräkningsgrund från dagens metod till WLTP 1/1 2020 blir det än mer problematiskt för lätta lastbilar, skatterna höjs med flera tusen kronor om ingen justering görs, trots att utsläppen är oförändrade.

Branschen vill ställa om

Preliminära beräkningar gör gällande att till exempel en VW Transporter som fick en första skattehöjning från cirka 4 000 till 9 000 kronor när bonus-malus infördes, nu kan få skatten höjd till cirka 14 000 kronor.

Branschen vill ställa om, men för de flesta hantverkare eller distributörer finns i dag inget realistiskt alternativ till en lätt lastbil med malus i dagsläget. Till exempel har elektrifieringen inte kommit så långt när det gäller lätta lastbilar, även om den är på gång, men laddningsmöjligheterna är i dag inte anpassade för deras trafikmönster.

Undantag i systemet

Personbilar och lätta lastbilar bör därför inte hanteras i samma system. Hänsyn måste tas till att olika fordon ska utföra olika slags transportarbete. För att bonus-malus ska fungera behöver det finnas möjlighet att välja en miljösmart lätt lastbil med bonus, annars blir det ju bara ett malussystem.

Här bör det också övervägas om särskilda fordon med speciella användningsområden bör vara undantagna från systemet, det kan till exempel gälla elnätsbolagens servicebilar som måste ut i otillgänglig terräng.

Missgynnar särskilda grupper

Transportbranschen jobbar kontinuerligt med att ställa om till fossilfrihet och nya tekniker. Då är det inte rimligt att ett skattesystem missgynnar särskilda yrkesgrupper och fordon som behöver särskilda anpassningar. Lätta lastbilar är inte sämre för att de drar mer bränslen, de har helt enkelt ett annat användningsområde och utför andra transporttjänster.

Ett separat system

Eftersom bilars koldioxidutsläpp är mycket hårt beskattade jämfört med alla andra utsläpp redan innan effekterna av bonus-malus tillkommer, framstår effekterna för hantverkare och logistikföretag som orimliga och orättvisa.

Vi vill se ett mer rättvist skattesystem som inte slår undan benen på företagen men som i stället utgår från de välkända principerna för en effektiv klimatpolitik.

Att just hantverkare i Sverige ska betala ett av världens högsta koldioxidpriser går inte att motivera. Därför bör det redan skeva systemet inte förstärkas med ett bonus-malus-system som särskilt drabbar denna grupp. Ett separat bonus-malus-system kan vara ett viktigt första steg.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00