Teknikföretagen: Sverige behöver en plan för EU-miljarder

Charlotte Andersdotter
Ansvarig Teknikföretagens Brysselkontor, Teknikföretagen
Patrik Sandgren
Ansvarig digitalisering, Teknikföretagen

I somras kom ledarna för EU:s 27 medlemsländer överens om ett återstartspaket, Next Generation EU, i kölvattnet av corona. De landade i smått otroliga 750 miljarder euro i en kombination av bidrag och lån som ska fördelas mellan medlemsländerna. Huruvida detta verkligen handlar om återstart kan dock diskuteras – pengarna planeras att delas ut först i juni 2021, varför de kanske snarare är att betrakta som investeringar i en grön omställning av samhälle, industri och infrastruktur.

Att det till stor del handlar om strukturreform och inte bara återstart blev också tydligt när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll tal till unionen i september. Von der Leyen meddelade att 37 procent av pengarna ska gå till gröna investeringar samt att 20 procent ska användas till satsningar på digitalisering.

Låt inte medlen försvinna

Medlen är dock villkorade. För att medlemsstaterna ska få tillgång krävs att de har tydliga idéer om hur pengarna ska användas. Från näringslivet i Europa finns en oro för att de resurser som nu görs tillgängliga i syfte att ge industrin en skjuts in i framtiden i stället ska försvinna ned i svarta hål: dyra och löst definierade projekt med oklar nytta. Det gäller därför att identifiera relevanta projekt som kan skapa reell nytta. Konkret kan det handla om att ställa om bilproduktion från förbränningsmotor till elmotor, att automatisera produktion, eller fokuserade insatser för att stödja mindre företags klimatomställning.

Sverige behöver en plan

Ett sätt att göra rätt är att använda en betydande del av pengarna till satsningar för ökat forskningssamarbete mellan näringsliv, akademi och forskningsinstitut – liknande satsningar har gjorts förut med goda resultat.

Teknikföretagen

Vår uppmaning till politiken är därför att spendera pengarna rätt. Sverige behöver helt enkelt en plan för hur vi ska använda EU-medlen, och planen måste tas fram i samarbete med industrin. Om vi lyckas fokusera på det gröna och det digitala, områden som hänger tätt ihop, kan dessa EU-medel bidra till att ytterligare stärka den svenska industrins konkurrenskraft inom områden där vi har goda möjligheter att bli världsledande.

Ett sätt att göra rätt är att använda en betydande del av pengarna till satsningar för ökat forskningssamarbete mellan näringsliv, akademi och forskningsinstitut – liknande satsningar har gjorts förut med goda resultat. Förutom att stora framsteg görs i mötet mellan de olika sektorernas forskningsverksamheter, gemensamma testmiljöer och industrins kommersiella produkter så innebär det offentliga stödet också att resultaten kommer hela det svenska näringslivet till gagn.

Teknikföretagen har därför identifierat en rad digitaliseringsområden där vi redan i dag är starka, men där en riktad satsning på samarbete mellan sektorer kan ge oss en viktig skjuts framåt. Det handlar bland annat om 5G-nät för industrin, digitala tvillingar och AI. När näringslivet, akademin och instituten får göra gemensam sak inom dessa områden kan Sverige accelerera utvecklingen och placera vår industri i den digitala omställningens globala ledarposition.

Vi får inte tappa konkurrenskraft

För unionen handlar Next Generation EU om ett Europa som leder utvecklingen framåt. Samtidigt måste vi inse att de europeiska länder som den svenska industrin ofta konkurrerar med på världsmarknaden nu får lika mycket – eller mer resurser – för att utveckla sina industrier. Därför är det avgörande att Sverige använder pengarna rätt, och hjälper industrin i den riktning som redan är fastslagen, så att EU:s återstartsprogram inte innebär att Sverige på sikt tappar i konkurrenskraft medan övriga Europa stärks.