Sviker Jordbruksverket sitt ansvar i kampen mot artskyddsbrotten?

I sommar har tre uppmärksammade domar avseende grovt artskyddsbrott avkunnats. Den 30 augusti dömdes en person till två års fängelse av Lunds tingsrätt och en kumpan fick skyddstillsyn, den 23 juni dömdes en person av Borås tingsrätt till ett års fängelse och den 17 juni dömdes en person av Hovrätten för Västra Sverige till ett års fängelse. Samtliga domar har tillkommit efter ett omfattande utredningsarbete och nära samarbete mellan polisens artskyddsgrupp, miljöåklagarna och Jordbruksverkets expertis.

Frågan är om framtidens artskyddsbovar kommer att gå fria? Kommer det att komma några liknande domar? Jordbruksverket har kraftigt rustat ned på artskyddsområdet på ett sätt som oroar.

Jordbruksverkets centrala roll

Den olagliga handeln med vilda djur och växter är en av världens mest lönsamma typer av organiserad brottslighet. Vinsten från denna handel uppgår till mellan 8 och 20 miljarder euro per år. Den olagliga handeln har förödande effekter på den biologiska mångfalden och hotar att leda till att vissa arter utrotas.

I aktuella annonser efter personal som ska ersätta de erfarna experter som lämnat står det otroligt nog att inga förkunskaper om Cites krävs för de nya tjänsterna.

Företeelsen har uppmärksammats allt mer på internationell politisk nivå. Artskydd och illegal handel med djur och växter är ett högprioriterat område inom EU. Sverige var det femte landet i världen som ratificerade Cites-konventionen och har varit ett av världens ledande länder när det gäller bevarandet av utrotningshotade arter och regleringen av handeln med dem. Jordbruksverket är den administrativa svenska Cites-myndigheten och har en central roll inom allt Cites-relaterat arbete i Sverige.

Nedprioriterar artskydd

För att driva den här typen av speciella mål krävs experter. År 2009 bildade Åklagarmyndigheten Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Sex år senare, 2015, bildade Polisens nationella operativa avdelning (Noa) en artskyddsgrupp. I de tre utredningar som lett fram till sommarens domar har Jordbruksverket medverkat med erfarna experter från sitt team både under utredningen och som vittnen i rätten.

Chefer på Jordbruksverket har uttalat att man nedprioriterar artskyddsfrågor, detta trots ökande arbetsbelastning och ett ökande behov från andra samverkande myndigheter att få stöd och hjälp. Chefernas nedprioriteringar har lett till att erfarna experter inom området lämnat Jordbruksverket. Kunskapen som andra myndigheter så väl behöver har nästan helt försvunnit.

Viktiga internationella aktörer som Traffic har i skrift försökt påverka Jordbruksverket att inte svika den betydelsefulla roll som verket historiskt har haft. Men inget har kunnat påverka Jordbruksverkets ledning. I aktuella annonser efter personal som ska ersätta de erfarna experter som lämnat står det otroligt nog att inga förkunskaper om Cites krävs för de nya tjänsterna. Men det är ju de som ska vara experter och hjälpa och stötta övriga myndigheter.

Regeringen måste leva upp till kraven

Som senior åklagare med ämnesansvar för artskyddsbrott känner jag en stor oro inför framtiden. Frågan är ytterst om Jordbruksverket i dag ens klarar att vara kvar som administrativ myndighet. Kanske vore det bättre att ansvaret fördes över till andra myndigheter som arbetar och vill arbeta med artskydd?

Då inte lagar och regler får Jordbruksverkets chefer att ta ansvar så kanske det är dags att regeringen lever upp till det krav som finns: ”Regeringen bör tydliggöra myndigheternas uppdrag med avseende på arbetet mot illegal handel med vilda djur och växter i respektive myndighets instruktion.”

När andra myndigheter har rustat upp och framgångarna kommer slag i slag har Jordbruksverket rustat ner. Det går inte ihop.