Sverige har inte råd med digitalisering på tomgång

DEBATT. Digitaliseringen är det enda sättet att öka effektiviteten och servicegraden utan att kostnaderna för offentlig verksamhet skenar, anser Mats Brandt på Tieto. Han välkomnar regeringens initiativ och anser att kritiken som förekommit är missvisande.

Av: Mats Brandt, chef för offentlig sektor, Tieto

I en artikel på Altinget varnar digitaliseringsexperten Jonas Söderström för att digitalisering kan leda till ökad administration och lägre produktivitet hos myndigheter. Han nämner ett par välkända havererade IT-projekt som exempel och jämför samtidigt digitalisering med bilen – att föra in nya bilar i en värld full av köer riskerar att bädda för kaos och trafikinfarkt, är tankegången. Men synsättet är bakvänt och motverkar de kliv som måste tas för att klara de välfärdsutmaningar Sverige står inför.

Effektiviseringsbehovet har sällan varit större

Några exempel som illustrerar läget: Närmare 11 procent av vår BNP utgörs idag av kostnader för vård och omsorg – samtidigt som ett femfaldigande av 80-åringar i befolkningen är att vänta inom 5 år. 70 procent av all information inom vården dokumenteras i minst två och ibland upp till fyra separata omgångar och system. Nyanlända har i regel 10 primära och 14 sekundära myndighetskontakter. Och allt detta medan många processer fortfarande hanteras helt eller delvist manuellt – inklusive med hjälp av fax. Behoven för digitalisering, effektivare verksamhet och en enklare vardag för medborgare och personal har sällan varit större.

Men det finns skeptiker. Ett argument som förs fram av Söderström är att ”politiker och chefer på myndigheter initierar digitalisering för att kontrollera och dokumentera mera”. Vår erfarenhet är den motsatta – det är inte dokumentations- och kontrollkraven som ligger på myndigheter som driver digitalisering, tvärtom; det är när myndigheter, i syfte att möta medborgarnas krav på förnyad service, tvingas ta itu med, dokumentera och utveckla sina processer som de inser att digitaliseringen är enda vägen framåt, det enda sättet att öka effektiviteten och servicegraden utan att kostnaderna skenar.

Ökad samordning av IT-investeringar

I artikeln konstateras också att "det finns risk att digitaliseringsprojekt havererar". Ja, satsningar innebär inte framgång per automatik. Den ekonomiska delen har regeringen sökt hantera bland annat genom att låta Ekonomistyrningsverket få ett ökat ansvar för styrning och uppföljning av myndigheternas IT-insatser. Det finns även insikt om att en stor del av digitaliseringen hittills skett i separata projekt utan samordning, vilket skapar sämre effekt och möjliga flaskhalsar för medborgarna vars livshändelser ofta spänner över flera myndigheter. En stor och viktig del av regeringens ansvar handlar därför just om att öka samordningen av de IT-investeringar som görs.

Alla som arbetar med digitalisering måste förstås göra sin hemläxa med behovsanalys och skapa kloka rutiner som verkligen minskar onödig arbetsbörda. För visst finns det, som Söderström poängterar, exempel på misslyckade digitaliseringsprojekt som varken förenklat arbetsmetoder eller sparat skattemedel. Det behöver alla dra lärdom av, men det bör inte bromsa viktiga initiativ för ökad digitalisering som trots allt tas. För vad är annars alternativet?

Behovsbaserade lösningar

Lösningen är definitivt inte att fastna i utredningar och fortsätta att arbeta i föråldrade system, inte heller att ge alla samma uppsättning moderna, men generella IT-verktyg. Istället måste insatserna utgå från verksamhetens och medborgarnas behov. Dagens teknik ger massor av möjligheter till effektivare myndighetsförvaltning med snabbare processer och bättre service för medborgarna - men utmaningen är att verksamheten, dess organisation, uppdrag och styrande lagar ofta behöver förändras för att man ska få ut full effekt.

Därför välkomnar vi regeringens ambition att sätta fart på digitaliseringen. Det myndigheter och medborgare behöver är grönt ljus, fler vägar framåt och en fot på gaspedalen – inte att tvingas gå på tomgång och hoppas på att trafiken släpper.

Forrige artikel Malmberg: Lodenius överdriver skattehöjning på biobiljetter Malmberg: Lodenius överdriver skattehöjning på biobiljetter Næste artikel Debatt: Debatt: "Skattesubventionera även golf och ridning"
  • Rapportera

    Karl Kula

    Teknik...

    Det låter som att digitaliserings*teknik* är en lösning. Undrar om man inte delvis står och skäller under fel träd? Det allvarligaste problemet nu är att svensk offentlig förvaltning brakat ihop ur kvalitetssynvinkel. För mycket separation av ansvar och mandat, flykt- och floskelbeteende som ger upprepning av samma misstag. Alla som inte fegar ur utan säger som det är rensas hårdhänt bort eller klappar ihop av mobbing. Kvar blir en hal offentlig sektor som inte får något gjort. Sedan förväntar vi oss rationell och effektiv systemhantering ur detta. Kom igen...

Gammal S-topp värvar tidigare M-topp

Gammal S-topp värvar tidigare M-topp

KARRIÄR. Affärsmannen och tidigare socialdemokratiska näringsministern Björn Rosengren värvar Olof Lavesson (M), tidigare riksdagsledamot och ordförande i kulturutskottet, till sin PR-byrå Priority Group.