Svenskt Näringsliv: Sverige måste ha modern strategi kring kunskapsbaserade tillgångar

Sverige är ett land som i många år rankats som ett av världens mest innovativa. När något ser positivt ut är det lätt att slå sig till ro. Den som slutar sträva efter att bli bättre upphör dock snart med att vara bra. För att stärka och utveckla Sveriges ställning behövs en modern strategi kring de kunskapsbaserade tillgångarna.

Det finns flera sätt att beskriva betydelsen av kunskapsbaserade tillgångar, som utgörs av exempelvis big data, patent, upphovsrättigheter, varumärken och know-how. Det framhålls exempelvis från EU:s immaterialrättsmyndighet att immaterialrättsintensiva företag stod för 42 procent av BNP år 2017. Sanningen är dock att det inte bara handlar om att de kunskapsbaserade tillgångarna är viktiga för enskilda företags framgång och därigenom får en stor betydelse för ett lands BNP.

Skydd för innovationer krävs 

I Konserthuset den 10 december tar Paul M. Romer emot Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det hans forskning handlar om är betydelsen av patenträtt för en idédriven tillväxt. Utan skydd för innovationer kan visserligen teknologisk utveckling ske, men inte i lika hög utsträckning. För långsiktig tillväxt krävs helt enkelt patentlagstiftning.

Måste finnas balans inom patentlagstiftningen 

För att detta ska bli optimalt kan dock inte rättigheten vara hur stark som helst. Patentlagstiftningen måste nå en balans som dels uppmuntrar till innovation genom att skapa en ensamrätt i form av patentet och dels främjar spridningen av nya idéer genom att i viss utsträckning begränsar dessa rättigheter.

För ett innovativt land som Sverige är det viktigt att vi har en lagstiftning som ger bäst effekt utifrån de behov som finns idag och de behov som kan komma att behöva mötas i framtiden

Regler kopplade till innovation är i sig kopplade till den tekniska utvecklingen. AI, 3D-skrivare, blockkedjor är exempel på att vi dag ser en snabb teknisk utveckling. Det talas om att de förändringar vi idag ser kan komma att förändra såväl samhället i stort som villkoren för företagande.

Lagstiftningen kring kunskapsbaserade tillgångar bör moderniseras 

En viktig faktor i att kunna få ut det mesta och bästa av denna utveckling är de kunskapsbaserade tillgångarna. Värden i många företag idag utgörs av sådana tillgångar, samtidigt som lagstiftningen som ligger till grund för dem har sin bakgrund i regleringar från 1800-talet. Detta faktum påverkar såväl möjligheterna till innovation som möjligheterna att ta tillvara på de innovationer som skapas.

Sätts Romers forskning i ljuset av den ökade förändringstakt vi ser idag väcks nya frågor. Nya tekniska möjligheter kan leda till nya beteenden som inte fanns när lagstiftningen skapades. Ett exempel som vi redan sett är det behov att förändra i upphovsrätten som en ökad användning av IT lett till.

Den tekniska utveckling vi ser idag kan ställa ett antal frågor på sin spets:

• Såväl upphovsrätt som patenträtt förutsätter exempelvis att det är människor som stått för skapandet. En ökad användning av AI kan så småningom leda till diskussioner. Hur mycket AI kan användas i en innovationsprocess utan att riskera att ensamrätterna inte kan uppkomma?
• 3D-skrivare kan leda till att många konsumenter istället för att köpa sådant som är skyddat av patent- eller mönsterrätt skriver ut det hemma. Dessa båda ensamrätter omfattar inte sådant som privatpersoner gör, vilket gör att detta då inte är att se som intrång i en rättighet. I praktiken kan detta innebära att rättigheterna inte får den avsedda effekten. Lagstiftningen kan komma att inte ge skydd åt det den egentligen behöver skydda.
• Kan AI komma att användas för att göra de granskningar registreringsmyndigheterna gör idag? Vilken effekt kan det få på granskningarnas kvalitet och på kostnaderna för registrering av exempelvis patent?

Balanspunkterna kan behöva omvärderas 

För ett innovativt land som Sverige är det viktigt att vi har en lagstiftning som ger bäst effekt utifrån de behov som finns idag och de behov som kan komma att behöva mötas i framtiden. Den nya tekniska verkligheten kan även innebära att de tidigare balanspunkterna, vars betydelse Romers forskning visar på, kan behöva komma att omvärderas.

En ny svensk regering måste på allvar sätta upp en strategi kring de kunskapsbaserade tillgångarna. Vi behöver en modern strategi för kunskapsbaserade tillgångar – inte fortsatta diskussioner om gamla problem.