SSR: Sänk inte kompetenskraven i socialtjänsten

DEBATT. Slopat krav på socionomexamen är inte ett svar på flykten från socialsekreteraryrket. Satsa istället på övergångsbestämmelser för de som har högskoleexamen och mångårig erfarenhet av arbete i den sociala barn- och ungdomsvården, skriver Akademikerförbundet SSR.

AV: HEIKE ERKERS OCH JOSEFINE JOHANSSON
Förbundsordförande respektive Professionsstrateg  i Akademikerförbundet SSR
 

De senaste veckorna har röster höjts om att kravet på socionomexamen för att arbeta med utredning av barn och unga inom socialtjänsten ska tas bort. Sveriges kommuner och landsting, SKL, hänvisar till att det inte finns socionomer att rekrytera och Centerpartiet ser det som ett sätt att sänka kostnaderna för flyktingmottagandet.

Krisen i socialtjänsten var uppenbar redan före höstens dramatiska ökning av antalet asylsökande. När nu socialtjänsten ställts inför än större utmaningar i och med sitt ansvar för ensamkommande flyktingbarn är det viktigare än någonsin att bevaka barnrättsperspektivet och att brukarsäkerheten är i fokus. Målet måste vara att alla barn och unga som behöver stöd från samhället ska få ett professionellt och rättssäkert bemötande.  Det är ingen slump att kraven idag är högt ställda. Det är få yrken som har samma komplexitet och långtgående ansvar för människors väl och ve som att arbeta med myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården.

Kommunerna är problemet

Slopat krav på socionomexamen är inte ett svar på den flykt från socialsekreteraryrket som vi har kunnat bevittna de senaste åren. Orimlig arbetsbelastning, brister i introduktion och stöd och små möjligheter till yrkes- och löneutveckling har gjort att socionomer väljer andra arbetsplatser. I Sverige finns det 45 000 examinerade socionomer enligt SCB, medan antalet socialsekreterartjänster enligt SKL är 16 000. Svårigheterna att rekrytera till socialtjänsten beror på de arbetsvillkor och löner som erbjuds. I grund och botten är problemet bristen på ansvarsfulla kommunala arbetsgivare.

Att ta bort kraven på socionomexamen vore helt förödande, både här och nu och för en fortsatt utveckling av en evidensbaserad praktik. Satsa i stället på att snabbt få till övergångsbestämmelser så att de som i dag har annan högskoleexamen och mångårig erfarenhet av arbete i social barn- och ungdomsvård får behörighet.

Bättre arbetsvillkor är lösningen

Ljusnarsberg är en kommun som just nu lyfts upp som exempel på att behörighetsreglerna måste förändras, eftersom alla socialsekreterare där har sagt upp sig och kommunen har svårt att rekrytera ersättare. Socialsekreterarna som valt att sluta berättar varför i Nerikes Allehanda den 19 februari:

”Personalgruppen på IFO i Ljusnarsberg präglas av engagemang och en vilja till att göra ett bra arbete. Men vi väljer att säga upp oss från en arbetsgivare som i det närmaste föraktar vår kompetens och vår ambition och ansvarskänsla. En arbetsgivare som inte bryr sig om i fall vi är sjuka eller friska. /…/ En arbetsgivare som ser ekonomisk måluppfyllelse som det allenarådande.”

Att ta bort kompetenskravet inom socialtjänsten är knappast lösningen. Det är arbetsvillkoren och det strategiska arbetet som måste förändras.

Som fackförbundet som organiserar 7 av 10 socialsekreterare anser Akademikerförbundet SSR att det behövs satsningar som skapar uthållighet och professionalitet, inte en nedrustning av kvalitet och kompetens.

 

Forrige artikel Mats Ekholm: Lägg ned Skolinspektionen Mats Ekholm: Lägg ned Skolinspektionen Næste artikel "Brexit - en fara för klimatet och våra hav"