Skolan ska undervisa om försvaret – nya krav på lärare

UTBILDNING: Skolan ska bidra till att öka kunskapen om försvaret, enligt en utredning. Därför ska det vara obligatoriskt för elever i grundskolan och gymnasiet att läsa om säkerhetspolitik och försvar. Men detta ökar också kravet på landets lärare.

I dag är det frivilligt att göra sin militära grundutbildning och den kunskapsspridning om försvaret till övriga delar av samhället som fanns via den allmänna värnplikten är därmed borta, enligt utredaren. Att kunskapen och folkförankringen om försvaret minskar är något som oroar svenska försvarspolitiker. Den förra regeringen fick därför i uppgift av en enig riksdag att granska hur problemen kan lösas. I den utredning som presenterades nyligen föreslås att skolan ska få ett tydligare ansvar för att sprida kunskap om försvaret.

Kunskap om totalförsvaret

I huvuddrag innebär förslaget att alla elever i grundskolan och på gymnasiet ska få utbildning om begreppen säkerhetspolitik samt militärt och civilt försvar. Denna totalförsvarskunskap ska ingå i samhällskunskapen och det ska framgå av läro-, kurs- och ämnesplaner.

Även om ytterligare ett obligatoriskt område tillförs så är utredarens bedömning att arbetsbördan inte ökar för de ansvariga lärarna. De ämnen som ska ingå i totalförsvarskunskapen finns redan i dagens planer för samhällskunskap, till exempel kunskap om folkrätt.

– Det betyder inte att det blir fler antal timmar, men undervisningen görs strukturerat, sade utredaren Stefan Ryding-Berg, tidigare chefsjurist på Försvarsmakten, när förslaget presenterades.

I dag finns inte något uttalat krav att elever på grundskolan eller gymnasiet ska lära sig om det svenska totalförsvaret, och då finns en risk att frågorna behandlas olika i landets skolor. Utbildningen blir ofta beroende av de enskilda lärarnas intresse för just detta område, och därför ska undervisning bli ett obligatoriskt inslag, enligt förslaget.

Fortbildning krävs

Detta ökar kravet på skolhuvudmännen att ge lärarna i samhällskunskap förutsättningar för den nya undervisningen. Totalt handlar det om drygt 35 000 lärare på grundskolan och 2 800 gymnasielärare i samhällskunskap som behöver avsätta tid för fortbildning och inläsning.

Utredarens bedömning är att eftersom lärarna har baskunskaper om det svenska samhället – inklusive försvaret – blir insatserna marginella och kan utföras inom den tid som lärarna har för utbildning och planering. Kostnaderna bör också kunna täckas inom nuvarande budget.