Skogsstyrelsen vid vägskäl om fjällnära skogar

Ett ändrat rättsläge har lett till att Skogsstyrelsen sedan år 2015 återkommande säger nej till avverkning av fjällnära skog – men utan att kunna ge besked om skogsägarna har rätt till någon statlig intrångsersättning. Det här har skapat både ett växande missnöje bland skogsägare och en växande hög med stämningar mot staten hos Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet driver linjen att markägarna inte har rätt till ekonomisk ersättning, eftersom fjällnära skog i juridisk mening inte är att se som pågående markanvändning, alltså skogsbruk. I flera av målen kan domstolsförhandlingar dra igång under våren.

Extramöte på Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens egen utredning har skjutits upp flera gånger, men nu ser myndigheten ut att vara på väg att hinna sätta ner foten före domstolen. I morgon fredag har myndighetens styrelse ett extrainsatt möte där enda punkten är ersättning för fjällnära skog.

Mycket pekar på att myndigheten överväger att kasta Kammarkollegiets juridiska argumentation över bord. Det vill säga genom att bestämma sig för att det handlar om pågående markanvändning, det är i alla fall den slutsatsen som dras i den juridiska konsultrapport som är Skogsstyrelsens främsta utredningsunderlag, en rapport från Advokatfirman Åberg & co.

JK anser inte rapporten räcker

Åsikterna huruvida det är viktigt att den juridiska tolkningen av synen på fjällnära skog avgörs av domstol eller ej går isär. Från LRF:s sida ser man inget egenvärde i en vägledande dom, det viktiga är att staten tar sitt förnuft till fånga, enligt Magnus Norberg, jurist vid LRF konsult. Då kan man fokusera på hur ersättningsnivån ska beräknas.

Den synen delas inte av justitiekansler Anna Skarhed. JK har, efter förfrågan från generaldirektör Herman Sundqvist på Skogsstyrelsen och generaldirektör Björn Risinger på Naturvårdsverket, gjort en granskning av advokatfirmans konsultrapport. Hon tycker inte att rapporten räcker för att Skogsstyrelsen ska ändra praxis.

Min uppfattning som JK är att det ganska sällan är lämpligt att en myndighet gör en tolkning av något som är omgärdat av osäkerhet. Det bör prövas i domstol. 

Justitiekansler Anna Skarhed

– Kort sagt, rapporten håller måttet i sina beskrivningar av lagstiftningen. Men den drar vissa slutsatser där man kan ha olika uppfattningar. Det är en svårtolkad lagstiftning. Här finns frågor som inte är prövade i domstol och det finns en osäkerhet kring hur man ska se på det, säger Anna Skarhed till Altinget.

Hon konstaterar att frågan om fjällnära skog och pågående markanvändning är omdiskuterad, en het potatis.

– Min uppfattning som JK är att det ganska sällan är lämpligt att en myndighet gör en tolkning av något som är omgärdat av osäkerhet. Det bör prövas i domstol. En myndighet bör utgå från försiktighetsprincipen, säger hon.

Advokatfirmans rapport "en bra grund"

Skogsstyrelsen kommer inte att presentera en egen rapport eller utredning. Det säger styrelseordförande Marie Larsson-Stern till Altinget, utan det handlar om att lämna ställningstagande och riktlinjer. Advokatfirmans rapport är tänkt att vara en bra grund, enligt henne.

Advokatfirmans rapport är den enda större rapporten i utredningen, enligt Göte Eriksson, enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd. Naturvårdsverket och Kammarkollegiet har varit med i utredningsarbetet, men Skogsstyrelsen ska beslut om ett eget ställningstagande.

– Men de andra myndigheterna bör hamna i samma slutsats som oss. Vi intar vår position och sedan är tanken att de andra ska backa upp det, säger Göte Eriksson.

Missuppfattning om Kammarkollegiet

Det finns en uppfattning om att Kammarkollegiet, som för statens talan i målen mot markägarna som vill ha ersättning, redan har intagit en position i sakfrågan. Men det är en missuppfattning, enligt Nicklas Hjertonsson, enhetschef på Kammarkollegiet.

I flera mål där skriftväxlingen har inletts, har Kammarkollegiet i sina inlagor argumenterat utifrån att det inte rör sig om pågående markanvändning och att markägaren därför inte har rätt till någon ersättning för att Skogsstyrelsen sagt nej till avverkning. Den här juridiska argumentationen ska dock inte ses som något principiellt ställningstagande, enligt Nicklas Hjertonsson.

– Den praktiska innebörden av Skogsstyrelsens beslut är att markägaren får 0 kronor. Det har Kammarkollegiet utgått från. Det är inte vi som beslutar om ersättning eller ej. Vi företräder staten, säger han till Altinget och fortsätter:

– Vi har varit angelägna om att Skogsstyrelsen ska komma med ett ställningstagande. När det kommer, då kan vi förhålla oss till det.

Styrelseordförande: "Vill få en lösning"

Marie Larsson-Stern kan inte säga om styrelsen kommer att fatta ett beslut i morgon eller ej.

– Vid förra mötet var det ett antal frågeställningar som styrelsen ville ha mer information om, säger styrelseordförande Marie Larsson Stern till Altinget och tillägger:

– Vi är förstås måna om att frågan ska få en lösning.