Skogsindustrierna: En hållbar utveckling på global nivå är större än svenska miljömål

Carina Håkansson, Vd, Skogsindustrierna

Linda Eriksson, Ansvarig svensk skogspolitik, Skogsindustrierna

Det var oväntat att Lina Burnelius på Greenpeace blir överraskad av att svensk skogsindustri har tagit till sig och arbetar med FN:s hållbarhetsmål. De ligger helt i linje med vår övertygelse att skogen och produkter från skogen spelar en nyckelroll i omställningen till en hållbar, biobaserad värld.

"Hållbar utveckling är större än enskilda miljömål"

Vi vill med inspiration från FN:s hållbarhetsmål diskutera hur de nationella miljökvalitetsmålen är formulerade, hur de relaterar till varandra samt hur de fungerar i realiteten i det dagliga arbetet. Det behövs nya målbilder, tydligare delmål och synliggörande av de insatser som faktiskt görs för att skapa motivation och drivkrafter. Vi vill också diskutera prioriteringen mellan miljö- och hållbarhetsmål där vi anser att hållbar utveckling är större än enskilda miljömål.

Goda förutsättningar för hållbar skogsnäring

Skogsindustrins största bidrag till att motverka klimateffekten är med produktion av förnybara material och produkter som kan ersätta fossila alternativ. Produkter baserade på träråvara är ett kollager under hela sin livslängd. Burnelius har helt rätt i att livslängden varierar stort från produkt till produkt, allt från månader till hundratals år men det är också så att flertalet produkter från skogen kan återanvändas och återvinnas och när de inte längre fyller en funktion som material kan de energiåtervinnas och därmed ersätta ett fossilt bränsle. 

Skogen ska självklart brukas på ett hållbart sätt. Idag är målet om virkesproduktion jämställt med målet att bevara biologisk mångfald, vilket skapar goda förutsättningar för en hållbar skogsnäring.

Stora insatser från industri och ägare

Svensk skogsindustri och svenska skogsägare gör stora insatser för att leva upp till samhällets mål för biologisk mångfald. Utan ersättning från staten har 1,2 miljoner hektar produktiv skogsmark avsatts som frivilliga avsättningar i Sverige. Dessutom lämnar skogsägarna 8-10 procent av arealen som miljöhänsyn vid avverkning i form av träd, träddungar och kantzoner. Utan skogsägarnas omfattande insatser, som går långt utöver det som kan krävas med stöd av Skogsvårdslagen, kan inte Sverige förverkliga sina ambitioner för biologisk mångfald.

Sedan måste vi också påpeka att Burnelius är fel ute när hon vill ge bilden av att svensk skogsindustri köper skog från skyddade områden. Våra medlemsföretag är certifierade enligt skogsbruksstandarder som omfattar sociala, miljömässiga och ekonomiska principer. I detta ingår också att ha kontrollsystem som innebär att man inte köper virke från skyddade områden. Systemen granskas av utomstående revisorer.

Diskussionen behöver lyftas 

Med tanke på de stora utmaningar som världen står inför måste vi lyfta diskussionen några snäpp. Hur ska vi klara att minska användningen av kol, olja och naturgas samtidigt som vi har en kraftig befolkningsökning och förväntningar om en fortsatt välfärdsutveckling? Sverige är ett litet land med stora naturtillgångar och vår export av produkter från skogen bidrar till klimatnytta och omställning till bioekonomi på global nivå. Det är viktigt att Sverige hittar kloka avvägningar i de målkonflikter som uppenbart finns mellan brukande för klimatet och ökade avsättningar för den biologiska mångfalden samt mellan nationella och globala hänsyn. Vi vill att det nationella skogsprogrammet ska vara en arena för dessa diskussioner och väntar ivrigt på att det kommer igång.