"Skogsdebatten måste breddas"

Annika Fredriksson, ordförande Naturturismföretagen
Joakim Hermansson, generalsekreterare Naturturismföretagen

Hur skapar vi nya jobb på landsbygden? Enklast är nog att riksdag och regering uppmuntrar alla former av vidareförädling av råvarorna från jord- och skogsbruk. Den svenska förädlingsgraden här är alldeles för låg. Andra nya jobb på landsbygden kan skapas inom nya näringar som naturturism. Och då handlar det inte om att ställa skogsbruk mot naturturism. För det är rimligen två landsbygdsnäringar som måste samverka bättre för en större sammanlagd ekonomisk nytta. Centralt för naturturismens framtida framgång är att kunna erbjuda kunder ett fungerande landskap.

Att göra det handlar inte om några dramatiska förändringar för skogsbruket. Man behöver bara leva upp till våra internationella åtaganden, svensk miljöpolitik och sina egna certifieringar och målbilder. Då skulle vi få de besöksvänliga skogar svenska folket och våra besökare vill ha.

Skogsbrukets arbetstillfällen minskar

Ingen seriös debattör ifrågasätter nyttan och behovet av svenskt jord- och skogsbruk. Men båda dessa näringar verkar i en stenhård internationell konkurrens vilket tvingar fram stora rationaliseringar. Det leder i sin tur till allt färre arbetstillfällen. Just nu diskuteras möjligheterna att öka virkesproduktionen i våra skogar. Det kan vara bra, inte minst ur klimatsynpunkt, men frågan är om det kommer skapa mer vinster, jobb och inkomster på landsbygden? Skogsnäringen har ökat virkesvolymen i skogen kontinuerligt under hundra år, utan att skogsindustrin är mer lönsam för det. För sågverken är det snarare tvärt om.

Den skogstyp som både besökare och människor i allmänhet tycker mest om är faktiskt en välskött gallrad medelålders skog. Därför är det oroväckande att skogsindustrin vill avverka skogarna i unga år.

En intressant spaning här är att Södra skogsägarna med ett medelhygge på bara två hektar har de mest lönsamma och nöjda skogsägarna. Det verkar inte finnas några tydliga fördelar med att ta upp ett jättehygge jämfört med flera små. Men ur ett landskapsperspektiv och biologisk synpunkt är det en enorm skillnad. Sanningen är att många turister uppskattar det småskaliga, brukade landskapet. Den skogstyp som både besökare och människor i allmänhet tycker mest om är faktiskt en välskött gallrad medelålders skog. Därför är det oroväckande att skogsindustrin vill avverka skogarna i unga år.

Inför valrörelsen år 2014 lovade skogsnäringens lobbyister att skapa 30 000 nya jobb. Men istället minskade skogsnäringen antalet anställda, trots brinnande högkonjunktur. Från att en gång ha svarat för merparten av Sveriges export, och med en miljon sysselsatta och berörda, står skogsnäringen nu för 2,1 procent av BNP. Av jobben i skogen återstår 16 357 stycken, (källa SOU 2019:7). Allt fler av jobben utförs av utländsk arbetskraft och automatiseringen innebär att jobben fortsätter att minska som en nödvändig anpassning till omvärlden. Även svenskt jordbruk går i samma riktning.

Skogen betydelse för turismen

Turismen går i motsatt riktning. År 2017 omsatte besöksnäringen 317 miljarder kronor och antalet sysselsatta var 175 000 personer. Turismens exportvärde uppgick till drygt 133 miljarder kronor. Experter på naturturism uppskattar att drygt 60 miljarder kronor av dessa kan hänföras till naturen som avgörande reseanledning och att skogens andel kan värderas till runt 25 procent.

Det innebär att Sveriges samlade skogar i dag skapar intäkter till landets besöksnäring på uppskattningsvis 15 miljarder kronor, 8 000 årsarbeten och exportintäkter på åtta miljarder kronor. Dessa exportintäkter genererar i sin tur en miljard kronor i moms till statskassan, vilket är ungefär lika mycket som Sveaskogs utdelning till staten.

Dagens skogsbruk är beroende av en levande landsbygd med både permanentboende och besökare. Det är de många människorna som håller vägar och samhällsservice öppna. Det är vi som skapar tryck på att telefoni- och datatrafik fungerar. Ett skogsbruk som återkommer ett par dagar på hundra år ger inget underlag för det. Skogarna måste därför brukas så att de är en attraktiv livsmiljö för permanentboende och ett ökat antal besökare.

Bredda Skogsstyrelsens uppdrag

Vi behöver nu en myndighet som utvecklar allt detta. Riksdag och regering bör därför bredda uppdraget till Skogsstyrelsen. Myndigheten måste få ett tydligt uppdrag att väga in och uppmuntra nya former av jobbskapande på landsbygden. Där har skogen en viktig och bredare roll än enbart som virkesproducent. Även den svenska skogsdebatten måste breddas till att även handla om skogens nya sorters jobb och inkomster.