Debatt

SKL: Statens stöd kan utveckla kulturskolorna

DEBATT. Statens fokus bör vara att stödja kulturskolornas utveckling, inte att detaljstyra dem, skriver Karin Thomasson på SKL. Hon välkomnar förslaget om fler utbildningsvägar för pedagoger, men är kritisk till att staten ska få mer inflytande över premisserna för undervisningen.

Karin Thomasson, SKL
Karin Thomasson, SKLFoto: SKL
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Karin Thomasson (MP), 4:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Kulturskoleutredningen vill införa nationella mål som i detalj styr hur kulturskolorna ska organiseras. Staten bör istället formulera mål för hur staten genom insatser inom utbildning, forskning och uppföljning kan stödja kommunerna i arbete med att utveckla verksamheterna och nå fler barn.

Samspelet mellan nationella, regionala och kommunala insatser är viktigt och SKL är därför mån om att dialogen med regeringen om statens roll för barn och ungas möjligheter till kulturskapande fortsätter. Vi är positiva till gemensam kraftsamling och en nationell strategi om samarbete för att stärka de kommunala kulturskolorna.

Lagreglering skulle hämma utveckling

Kommunerna har på eget initiativ och med egen finansiering byggt upp kulturskolorna till den omfattande och mycket uppskattade verksamhet den är idag. Nästan en halv miljon barn och unga deltar i kulturskolornas aktiviteter. Utbudet av kurser breddas hela tiden och antalet barn som deltar i undervisningen ökar år för år. Kommunerna satsar sammanlagt 2,6 miljarder kronor per år på kulturskolorna. Anslagen ökar, samtidigt som avgiften för att delta sjunker.

Kulturskoleutredningen avstår från att föreslå en reglering i lag av kommunernas ansvar, vilket är bra, då en lagreglering riskerar att hämma den positiva utveckling som pågått under lång tid, och som är en följd av att kommunerna har kunnat utveckla verksamheterna utifrån lokal förutsättningar.

Detaljstyrning inte välkommet

Tyvärr är utredningen inte konsekvent och föreslår ändå nationella mål med detaljerade krav på hur kulturskolorna ska bedrivas. Staten föreslås till exempel avgöra hur många konstuttryck som ska erbjudas samt att undervisningen ska ske på barns fria tid. Sådan detaljerad styrning är inte vad barnen och kulturskolorna behöver. Enligt en studie från SKL har exempelvis 95 procent av kulturskolorna någon form av samverkan med skolan. Att kunna erbjuda undervisning under eller i direkt anslutning till skoldagen kan vara direkt avgörande för tillgänglighet för många barn. Särskilt betydelsefullt är det för barn som är beroende av skolskjuts. Att slå undan benen för denna samverkan är inte till gagn för barnen. Kulturskolornas verksamheter måste fortsatt kunna anpassas till de varierande förutsättningar som finns lokalt och till de intressen och behov som barnen har. De nationella målen behöver därför formuleras om och utgå från vad staten vill att sina insatser ska leda till för barn och unga, inte hur kommunerna ska organisera verksamheten. Det löser man bäst lokalt.

Positivt med stöd från regeringen

Kulturskolorna har på många håll genomgått stora förändringar de senaste decennierna, men står inför fortsatta utmaningar. Det är därför positivt att regeringen nu vill stödja kommunernas arbete. De två största utmaningarna handlar om att kunna rekrytera pedagoger och att lyckas inkludera fler barn, oavsett bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar.

En förutsättning för hög kvalitet är att kulturskolorna kan få tag i utbildad personal, vilket idag är svårt på många håll i landet. Staten behöver dimensionera utbildningar och utbildningsplatser utifrån kulturskolans behov. Därför är utredningens förslag om fler utbildningsvägar för pedagoger och om uppföljning och forskning kring mer jämlikt deltagande utmärkta.

Projekt ska locka fler till kulturen

SKL har, tillsammans med Kulturskolerådet och Svensk biblioteksförening, startat projektet ”Mer för fler”. Det är ett metodutvecklingsprojekt som riktar sig till bibliotek och kulturskolor, för att nå fler och nya grupper av barn och unga. Intresset är stort, och visar på kommunernas engagemang för kulturskolornas utveckling.

SKL vill nu se även en statlig politik med insatser på utbildning, forskning och uppföljning samt stöd till utvecklingsarbete, Statens fokus bör vara att stödja kulturskolornas utveckling, inte att detaljstyra dem. Vi ser fram emot att tillsammans utveckla kulturskolorna och stärka barn- och ungas möjligheter att utöva kultur.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00