Se till att artrosriktlinjerna följs

Många tror att artros betyder svullna fingrar eller lite ont i knät, med värk som lindras med ett par alvedon. Men mycket mer kan stå på spel; rörlighet, arbetsförmåga och välbefinnande hos individen samt stora kostnader för samhället. Artros behöver tas på allvar.

Man räknar med att ungefär var fjärde svensk över 45 år och var tredje över 65 år har artros. I den senare åldersgruppen är sjukdomen den vanligaste orsaken till fysisk funktionsnedsättning. Även yngre personer kan drabbas. För att vården ska kunna behandla denna stora patientgrupp enhetligt och evidensbaserat införde Socialstyrelsen nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. De uppdaterades 2021.

I riktlinjerna för artros finns en tydlig behandlingspyramid där den grundläggande behandlingen är patientutbildning, fysisk träning handledd av fysioterapeut samt vid behov viktminskning. Ifall detta inte räcker är nästa steg ytterligare behandling med exempelvis läkemedel och olika hjälpmedel. Och slutligen; om grundbehandling och tilläggsbehandling inte hjälper kan det vid svåra och långvariga besvär även bli aktuellt med kirurgi.

Behandlingen avgörs främst av patientens upplevda smärta, funktionsnedsättning och livskvalitet, som kan ändras över tid.

Få patienter får handledd träning

I februari i år presenterade Socialstyrelsen en nationell utvärdering av vården vid artros. Den visar bland annat att få patienter får handledd träning med fysioterapeut vid minst tio tillfällen.

Utvärderingen visar också att många personer med misstänkt artros eller ledsmärta kommer till fysioterapeut, men fortsatt också till läkare för diagnos. Processerna för diagnostik och utredning skulle kunna optimeras genom att fler personer går direkt till fysioterapeut.

Det är fortsatt vanligt med remiss för bilddiagnostik, trots att det sällan behövs för att ställa diagnos. Det som behövs är en högre kompetens hos personal för optimal handläggning och för att minska bruket av bilddiagnostik. Enligt utvärderingen använder personer med artros smärtstillande läkemedel i hög utsträckning och många kommer till ortoped för ställningstagande till ledprotesoperation innan de har fått grundbehandling.

Handläggs som akut tillstånd

Socialstyrelsen konstaterar att artros i dag handläggs som ett akut snarare än ett kroniskt tillstånd. För ett mer strukturerat omhändertagande behövs det utveckling av system där utförda insatser och resultaten av grundbehandlingen kommuniceras mellan vårdinstanser.

Om onödiga delar i vårdprocessen dessutom tas bort frigörs både tid och resurser och patienten får snabbare hjälp.

Med hjälp av grundbehandlingen kan patienten få mindre ont, få tillbaka rörligheten eller senarelägga en ledprotesoperation. Men personer med artros behöver ofta hjälp med träning över tid. Det räcker vanligtvis inte med en folder om mat och motion, utan det krävs bra verktyg. Artros är en vanlig åkomma, men det handlar inte bara om lite smärta i ett knä som kan behandlas med ett par alvedon. Mycket mer står på spel: fysisk förmåga, arbetsförmåga och välbefinnande hos individen, men också stora samhällskostnader för vård, rehabilitering och sjukskrivningar. Artros behöver tas på allvar och vården måste bli bättre på att följa de nationella riktlinjer och vårdförlopp som finns.

Reumatikerförbundet delar Socialstyrelsens analys. Hälso- och sjukvården kan förbättra patientutbildning och fysisk träning vid artros genom att sträva efter att fler får handledd träning av fysioterapeut i tillräcklig omfattning och under tillräckligt lång tid. Därefter behöver det finnas möjlighet till fortsatt stöd och uppföljning för att säkerställa att behandlingen har önskad effekt.