Debatt

Så kan idrotten blir mer ekologiskt hållbar

Går idrottens sätt att organisera träning och tävling på tvärs mot arbetet med att verka för en mer hållbar värld? Mer behöver göras, skriver företrädare för forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors.

Arbeta systematiskt för att ta fram miljöpolicys för fler specialidrottsförbund, skriver debattörerna.
Arbeta systematiskt för att ta fram miljöpolicys för fler specialidrottsförbund, skriver debattörerna.Foto: Grøtt, Vegard Wivestad/NTB/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Idrotten och friluftslivet har många positiva effekter på samhället, samtidigt som allt fler utövare och supporters medför negativa konsekvenser på natur och miljö. Tre fjärdedelar av alla vuxna svenskar idrottar minst en gång i veckan och Riksidrottsförbundets evenemangkalender innehåller inte mindre än 45 VM, EM och World cup under 2022 – och det bara i Sverige.

Undertecknare

Peter Fredman
professor Mittuniversitetet och programchef för Mistra Sport & Outdoors
Susanna Hedenborg
professor Malmö Universitet
Marie Larneby
lektor Malmö Universitet
Jens Radmann
forskare Malmö universitet

Forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors har kartlagt Riksidrottsförbundets och 16 specialidrottsförbunds arbete med ekologisk hållbarhet i en färsk rapport. I djupintervjuer med hållbarhetssamordnare och representanter från nio specialidrottsförbund, samt genom en scanning av specialidrottsförbundens webbsidor, framträder en nyanserad och komplex bild.

Förbunden i studien – som alla är med i ett hållbarhetsnätverk och därmed ligger i framkant i arbetet med ekologisk hållbarhet – visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna är engagerade och arbetar för att nå förändring. Samtidigt är det otvetydigt så att det inte räcker med enbart kunskap och vilja för att nå resultat – det krävs även nya riktlinjer.

Transporter till träning och tävling, både lokalt och internationellt, måste helt enkelt reduceras eller förändras.

Arbetet blir inte en naturlig del av verksamheten

Genomlysningen visar att flera specialidrottsförbund har miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart, men flera säger samtidigt att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte har en tydlig plats på agendan. Det gör att arbetet inte blir en naturlig del av verksamheten. Förändringsarbetet med ekologisk hållbarhet upplevs också som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras före ekologiska hållbarhetsfrågor.

Fakta

Artikelförfattarna är alla verksamma i Mistra Sport & Outdoors, ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet. Programmet har ett fyrtiotal forskare från åtta svenska universitet vilka jobbar tätt tillsammans med över 50 organisationer, myndigheter och företag inom idrotten, friluftslivet och miljörörelsen.

Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli högre, snabbare och starkare – alltså att prestera. Det leder till att landslagsidrottare med entourage reser med flyg och bil över hela världen för att träna, tävla, prestera och utvecklas. I och med detta identifieras den mest brådskande frågan enligt specialidrottsförbunden – nämligen transportfrågan. Transporter till träning och tävling, både lokalt och internationellt, måste helt enkelt reduceras eller förändras.

Frågan är global

Detta sätt att organisera handlar givetvis inte endast om Sverige, utan är en global fråga. I intervjuerna märks en frustration kring utmaningen att reducera transporter med nuvarande tränings- och tävlingsstruktur, samtidigt som det verkar väldigt svårt att ändra den tränings- och tävlingsstruktur som är etablerad.

Det finns dock stora möjligheter att lyckas med det ekologiska hållbarhetsarbetet eftersom flera specialidrottsförbund och deras medlemmar är medvetna om att det går att göra skillnad. En annan drivkraft i arbetet med ekologisk hållbarhet är att många förbund anser att arbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar just träningar och tävlingar.

Våra förslag:

Så – vilka blir då nyckelfaktorerna för framgång? Vi menar att det blir viktigt att:

  • Verka för ett ökat samarbete kring hållbarhetsfrågor mellan nationella och internationella förbund på det globala planet.
  • Öka samarbetet kring hållbarhetsfrågor mellan specialidrottsförbunden på det nationella planet
  • Vidga förståelsen kring ekologisk hållbarhet så att även pedagogiska, psykologiska, historiska och sociologiska perspektiv ryms.
  • Arbeta systematiskt för att ta fram miljöpolicys för fler specialidrottsförbund.
  • Ta fram konkreta handlingsplaner som berör ekologisk hållbarhet – och resurser för att fullfölja dem.
  • Öka satsningen på forskning för bättre kunskap om vilka åtgärder som blir mest effektiva.
  • Våga adressera den mest brännande frågan; transporter och resor.

För att nå framgång och etablera det ekologiska hållbarhetsarbetet på agendan hos samtliga specialidrottsförbund krävs en mix av lokala gräsrotsinitiativ som uppmuntras och stöttas av högre instanser, men också tydligare, nationella riktlinjer att förhålla sig till. Här kan – och bör – idrottsrörelsen inspireras av friluftssektorn som har delvis andra drivkrafter för sin verksamhet där relationen till natur och miljö är mer central.

Startskottet har gått. Det finns ingen återvändo för detta idrottens viktigaste lopp där målet är en hållbar värld för kommande generationer.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00