S-studenter: Högskoleprovet ska vara en andra chans

REPLIK. Den främsta bedömningsplattformen ska utgöras av betygen. Högskoleprovet ska vara en andra chans, och inte som det är idag – en genväg som främst nyttjas av barn från väletablerade akademikerfamiljer, skriver Frida Gunnarsson och Gustav Ekström från Socialdemokratiska studentförbundet. 

Frida Gunnarsson,
förbundsledamot med ansvar för högre utbildning och psykisk ohälsa, Socialdemokratiska studentförbundet
Gustav Ekström,
förbundsledamot med ansvar för välfärdsfrågor, Socialdemokratiska studentförbundet.

I en debattartikel i Altinget den 20 oktober skriver Benjamin Dousa, ordförande för MUF, att begränsningar i högskoleprovet drabbar de som redan har det tufft (Muf: Rädda högskoleprovet!). Tvärtom anser det Socialdemokratiska studentförbundet att det är positivt om högskoleprovets funktion som andra chans stärks, något som skulle gynna de allra mest utsatta.

Högskoleprovets syfte har förändrats

Förra veckan avslutades antagningsprocessen inför vårterminen 2018. En socialdemokratisk högskolepolitik har möjliggjort att tiotusentals hoppfulla ungdomar kan göra ett val som kan avgöra deras framtid och ge dem möjligheter deras föräldrar har saknat. S-studenter anser att
den grundläggande premissen för systemet är lika och rättvis tillgång oavsett vem du är eller var i landet du bor.

Detta sker idag på flera sätt. Det främsta, genom betyg, har som funktion att skapa en jämlik bedömningsplattform utifrån nationella bedömningskriterier. Högskoleprovets ursprungliga syfte är att skapa en andra chans. Idag har högskoleprovets funktion ändrats som resultat av
kommersialiserat fusk samt ändrade attityder. Istället för att vara en andra chans så har det blivit en genväg. Detta underminerar det kunskapsbaserade ideal som bör styra högskolans antagning. Därför tycker vi att många av Tillträdsutredningens förslag är bra och bidrar till att
Högskoleprovet återfår sin tidigare roll. En elev ska inte kunna skriva ett bra resultat på provet, för att sedan luta sig tillbaka resten av gymnasiet. Det har exempelvis konstaterats att betygsurvalet leder till en minskad snedrekrytering, medan högskoleprovet utnyttjas främst av barn från väletablerade akademikerfamiljer. Tillträdesutredningen fastslår även att studenter som antas via betyg är mer troliga att slutföra sin utbildning.

Avgifter skapar inte goda förutsättningar

Det är a och o att studenterna får de bästa förutsättningarna under sin studietid – att åsidosätta ekonomisk stabilitet och unga ljuva år åt något oanvändbart är oacceptabelt. Detta förutsätter exempelvis rimliga antagningsprocesser, bra och trygga levnadsförhållanden och tillräckligt med lärarledd tid. Moderata Ungdomsförbundets svar på problemen tycks vara avgifter vid omtentor, terminsavgifter på 50 000 kronor och marknadshyror. Vi förespråkar fler allmännyttiga hyresrätter, mer resurser till högre utbildning och högre studiebidrag.

Dags att uppdatera utbildningarnas prislappar

Det Socialdemokratiska Studentförbundet ser gärna flertalet förändringar inom högre utbildning. Vi vill upphöja antagningsgrupper baserade bland annat i folkhögskolebetyg och arbetslivserfarenhet, att kårobligatoriet återinförs och att prislapparna för utbildningarna uppdateras och anpassas till dagens utbildningssituation. Det är orimligt att utbildningar inom humaniora endast har ett par timmar lärarledd tid i veckan, medan ingenjörsprogrammen har undervisning motsvarande heltid.

Grundläggande handlar det om vilken sorts möjligheter studenter ska ha. Vill vi ha ett högre utbildningssystem som premierar allas lika möjlighet, eller genvägar för några enstaka få?

 

Forrige artikel Debatt: Hedersförtryck ett resultat av okunskap och ovilja Debatt: Hedersförtryck ett resultat av okunskap och ovilja Næste artikel "Rättslig prövning är grundläggande i en demokrati"