S-ledamöter: Medlemstapp hotar den svenska modellen

Sara Heikkinen Breitholtz (S)
Riksdagsledamot
Adnan Dibrani (S)
Riksdagsledamot
Hans Hoff (S)
Riksdagsledamot

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på starka fackföreningar som förhandlar med likaledes starka arbetsgivarorganisationer om kollektivavtal där villkoren för anställningar, löner och arbetsmiljö regleras. Det är bättre att parterna själva reglerar detta i kollektivavtal än att politiker sitter i riksdagen och stiftar lagar om arbetsmarknaden.

Det visas också av att den svenska modellen är internationellt framgångsrik med få konfliktdagar och god löneutveckling.

Många anledningar

En sådan modell förutsätter dock att så många löntagare som möjligt är anslutna till fackföreningar och att arbetsgivarna är anslutna till arbetsgivarorganisationer. Tyvärr har anslutningsgraden minskat tydligt under hela 2000-talet.

För balansen på arbetsmarknaden är det principiellt viktigt att båda parter har samma villkor även på det här området.

Riksdagsledamöter (S)

Det finns många anledningar till det, som en ökning av tidsbegränsade anställningar och en invandring, inte minst arbetskraftsinvandring, som inneburit fler personer med svagare arbetsmarknadsanknytning. En del av tappet beror emellertid också på aktiva politiska beslut. Ett av de viktigaste felbesluten rör avdragsrätten för fackföreningsavgiften.

Ledde till medlemstapp

Den dåvarande Alliansregeringen tog 2007 bort möjligheten att göra avdrag för fackföreningsavgifter. Vi såg då att detta ledde till ett väldigt stort medlemstapp i många fackföreningar, särskilt inom LO. Detta medlemstapp har aldrig återtagits och det har lett till att anslutningsgraden sjunkit i många branscher och sektorer. På sikt hotar en sådan utveckling grunden för den svenska modellen.

Efter återinförandet 2018 av ett skatteavdrag genom den socialdemokratiskt ledda regeringen försorg så togs detta bort igen 2019 då Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation fick riksdagsmajoritet genom Sverigedemokraternas stöd. Svenska löntagare saknar alltså återigen möjligheten att dra av kostnaden för sitt fackföreningsmedlemskap.

"Svagare förhandlingsstyrka"

Det är principiellt viktigt och riktigt att arbetstagare som är medlemmar i en fackförening kan göra avdrag för den kostnad det innebär. Arbetsgivarparten har en sådan avdragsmöjlighet. För balansen på arbetsmarknaden är det principiellt viktigt att båda parter har samma villkor även på det här området.

Avdrag eller skatteavdrag gör det också mer attraktivt att vara med i facket och den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på starka arbetsmarknadsparter med legitimitet att företräda arbetstagare och arbetsgivare. Det kan bara fungera om tillräckligt många också aktivt väljer att vara med i en fackförening.

En fackförening som bara ansluter hälften (eller i många europeiska länder färre än så) av de anställda inom en sektor får svagare förhandlingsstyrka och har naturligtvis inte samma legitimitet i att företräda hela kollektivet som en fackförening som ansluter 80 procent av de anställda.

Återinför avdragsmöjligheten

Regeringen behöver därför se över avdragsmöjligheten för fackföreningsavgiften i syfte att återinföra den. Vi vet att våra partikamrater i regeringen vill det men även för våra samarbetspartier borde det vara ett viktigt mål att upprätthålla en hög anslutningsgrad för att få legitimitet i den svenska modellen.