Rör inte det som fungerar i yrkeshögskolan, regeringen

Sverige har inte brist på industrisatsningar. Vi har brist på rätt kompetens i rätt tid. Det riskerar nu att förvärras.

Regeringens proposition Framtidens yrkeshögskola innehåller flera bra förslag såsom fördjupningsutbildningarna, men öppnar samtidigt för en förändring som kan försvaga själva kärnan i yrkeshögskolans framgång.

En modell som levererar jobb 

Yrkeshögskolan fungerar ovanligt väl. Nästan nio av tio som läser en industriinriktad utbildning går direkt till jobb efter examen. För Ikem-företagen är det en av de viktigaste rekryteringsbaserna. Förklaringen är enkel: utbildningarna tas fram i nära samarbete med arbetslivet.

Varje utbildning har en ledningsgrupp där arbetsgivare, utbildningsanordnare och studerande ingår. Det är där innehåll, upplägg och dimensionering bestäms utifrån arbetsmarknadens behov. När arbetslivet utgör majoritet säkerställs att utbildningarna leder till jobb. Det är inte en detalj, det är en kvalitetsmekanism.

Nu riskerar det att förändras.

Den nya lagtexten stannar vid att arbetslivet ska ingå. Kravet på majoritet tas bort. Det kan låta tekniskt, men innebär i praktiken en tydlig risk för en normförskjutning där arbetslivets inflytande försvagas.

Regeringen lyfter själv arbetslivets betydelse i propositionen – då måste det också avspeglas i styrningen.

Vägval för kompetensförsörjningen 

Det avgörande blir vad som händer nu. Om inte den kommande förordningen tydligt slår fast arbetslivets majoritet i ledningsgrupperna riskerar vi att undergräva en modell som levererar resultat.

Dessutom bör fördjupningsutbildningarna kunna leda till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på kortare tid, exempelvis ett år, där arbetsmarknaden efterfrågar det.

Fördjupningsutbildningar inom yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning, men utan rätt uppdrag och tempo riskerar reformerna att missa sitt syfte

Samtidigt ökar trycket på kompetensförsörjningen snabbt. Företag har svårt att rekrytera ingenjörer, processtekniker och kvalificerade yrkesarbetare, samtidigt som omkring 10 000 medarbetare i Ikems branscher går i pension de kommande åren.

Här blir kopplingen till industrins konkurrenskraft tydlig. I Industrilöftet har vi pekat ut vad som krävs. Om politiken skapar rätt förutsättningar investerar industrin, växer och skapar jobb. Men då måste utbildningssystemet leverera i takt med investeringarna.

I dag gör det inte alltid det. Ledtiderna för att starta nya utbildningar är för långa och systemet är för trögt när behoven förändras snabbt.

Tre reformer för att säkra jobben 

Därför föreslår vi bland annat:

• att regeringen inför en industripott på 500 miljoner kronor för snabbspår och riktade YH-kurser
• att regeringen säkerställer i förordning att arbetslivet utgör majoritet i ledningsgrupperna
• att regeringen möjliggör att fördjupningsutbildningar kan leda till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på kortare tid, exempelvis ett år.

Fördjupningsutbildningar inom yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning, men utan rätt uppdrag och tempo riskerar reformerna att missa sitt syfte.

För i slutändan handlar detta om tid. När globala företag fattar investeringsbeslut avgör tillgången till kompetens och hur snabbt den kan byggas upp var jobben hamnar.

Sverige har alla möjligheter att vara ett industriland i världsklass. Men då krävs att politiken inte försvagar det som fungerar.

Säkra arbetslivets majoritet i yrkeshögskolan. Korta ledtiderna. Säkerställ fördjupningskurserna. Och ta kompetensförsörjningen på samma allvar som industrins investeringar.

Annars riskerar vi att stå med bra ambitioner men utan jobben.