Riksrevisionen sågar regeringars beslutsunderlag

Beredningsarbetet startar för sent. Kostnadskalkylerna är bristfälliga. Utvärderingar saknas. Listan över brister i svenska regeringars hantering av större reformer är lång, visar en granskningsrapport från Riksrevisionen.

Placeholder image
Regeringarna 2000–2017 har alla slarvat med beslutsunderlagen och kostnadskalkylerna. Det visar Riksrevisionens granskning.
Foto: Kyrre Lien/NTB, Fredrik Sandberg/TT, Duygu Getiren/TT

Riksrevisionen har granskat 25 större reformer under 2000-talet. Urvalet har skett genom att titta på de reformer som haft störst budgetpåverkan mellan 2000–2017. Resultatet av granskningen är ingen munter läsning. Den visar att både beslutsunderlag och kostnadskalkylerna i många fall har stora brister.

– Vi har följt upp kostnaderna för 13 reformer. Av dem är det ungefär hälften där kostnaderna har avvikit med mer än 25 procent och det tycker vi inte är tillfredställande, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen, till Altinget.

När det gäller beslutsunderlagen konstaterar Riksrevisionen att ”regeringens beskrivning av reformernas förväntade effekter, mål och kostnader inte har varit tillfredsställande i en majoritet av fallen”.

En stor bov i dramat är att regeringarna velat presentera reformer och fatta beslut snabbare än tjänstemännen kan jobba fram ett beslutsunderlag. Eller som Riksrevisionen beskriver det i rapporten: ”Riksrevisionen bedömer att det vore bättre att i möjligaste mån tillämpa en ordning där beslutsunderlaget föregår beslutet”.

Det som gör att det i vissa fall blir problem är att Riksdagsordningen säger att utgifts- och inkomstförändringar normalt sett ska finnas med i budgetpropositionen och fattas beslut om innan budgetåret börjar. Men samtidigt finns det ett beredningskrav i Regeringsformen.

– Är man då sent ute får man lägga in och resursallokera i budgeten och återkomma med det utförligare beslutsunderlaget i en särproposition efter budgeten. Då uppfyller man beredningskraven i Regeringsformen i efterhand, säger Jensevik.

Men det finns en lösning på det problemet menar han:

– Lösningen är att man försöker vara ute i god tid så att tjänstemännen hinner ta fram underlaget i tid. De reformer som lagts fram här är reformer som bör ha kunnat förberedas och ändå är det så att man ibland har bedömt det vara viktigare att gå fram med reformen än att ta fram ett väl genomarbetat beslutsunderlag. 

Ett gediget beredningsunderlag har betydelse för kvaliteten på propositionerna. Sju av reformförslagen saknar det och har inte remissbehandlats. Sex av dessa håller lägre krav än dem som har remissbehandlats. Bilden att det är svårt att skriva proposition utan ett bra underlag delas av erfarna tjänstemän på Regeringskansliet som Riksrevisionen har intervjuat.