Riksbanksutredningen: Inga förslag om grundlagsändringar

– Jag kan säga så mycket att vi lämnat in en skriftlig begäran om att få ta bort delbetänkandet, säger Mats Dillén, ordförande i riksbankskommittén, till Altinget. 

Strax före jul förra året blev regeringen klar med direktiven till den parlamentariska kommittén som nu ser över Riksbanken och penningpolitiken.

Läs också: Riksbanken kan få dubbla mål

En central fråga är hur målet för penningpolitiken ska utformas och vilken hänsyn som Riksbanken ska ta till andra variabler i ekonomin, såsom sysselsättning, vid sidan om huvudmålet.  

Möte i fredags

Mats Dillén, tidigare generaldirektör för Konjunkturinstitutet, leder den månghövdade kommittén. I fredags hade kommittén möte för att bland annat diskutera grundlagsfrågan. Bakgrunden är att vissa ändringar i riksbankslagen inte kan göras utan att grundlagen ändras. Men för att ändra grundlagen krävs det två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Samtidigt ska slutbetänkandet vara klart först den 31 maj 2019, alltså efter valet.

För att undvika att allt fördröjs till efter valet år 2022 ville regeringen forcera grundlagsbiten. Men kommittén vill inte delredovisa grundlagsförslag redan nu.

– Teoretiskt skulle man kunna fundera på det sättet. Men bitarna (grundlagen och riksbankslagen) är för integrerade i varandra, säger Dillén.

Innebär borttagandet av delbetänkandet att ni bedömer att det inte behövs grundlagsändringar?

– Det kan jag inte säga, säger Dillén.

Upprinnelsen till utredningen är de granskningar som har gjorts av Riksbankens penningpolitik. Förutom mål för penningpolitiken ska utredningen se över flera andra frågor. Det som rör grundlagen är det så kallade instruktionsförbudet. EU har kritiserat de svenska reglerna, att skyddet för riksbanksdirektionen mot att ta emot instruktioner om penningpolitiken inte är tillräckligt starkt i lag. Om förslag på grundlagsändringar presenteras först år 2019 kan ändringarna alltså träda i kraft först år 2022.