Reumatikerförbundet: Låt inte kroniskt sjuka hamna sist i kön

Före valet frågade Reumatikerförbundet samtliga riksdagspartier hur de vill förändra Sveriges hälso- och sjukvård. En huvudfråga var hur partierna ska säkerställa att kroniskt sjuka får den hälso- och sjukvård de har rätt till enligt Socialstyrelsens riktlinjer och nationella vårdförlopp, och hur en nationell strategi kan se ut.

Skapa nationella riktlinjer

I skrivande stund är valresultatet inte klart. Men i Ulf Kristerssons block svarade Moderaterna att det ska finnas regelbundet uppdaterade vårdprogram med ett register för uppföljning och systematisk utvärdering av alla nationella riktlinjer och vårdförlopp i Sverige. Kristdemokraterna sa att staten bör ha huvudansvar för vården, att det inom flera områden krävs nationella riktlinjer, exempelvis för rehabilitering, och att dessa ska följas upp så att alla patienter får en god vård på lika villkor.

Sverigedemokraterna förordade ett nationellt vårdgarantikansli och en nationell väntelista: ”Ett nationellt vårdgarantikansli som administreras av Socialstyrelsen kan dels hantera vårdkön, dels verka samordnande.”

En nationell strategi för hälsa var Liberalernas svar. Där ska både sjukvård och förebyggande folkhälsoarbete ingå och primärvården ska byggas ut, med rätt till en fast husläkare. Liberalerna hävdar också att nationella riktlinjer ska vara bindande.

Reumatikerförbundet menar att det nu gäller att gå från ord till handling – oavsett vilka partier som slutligen sitter i regering.

Nationella riktlinjer, hårdare tillsyn och bättre uppföljning tycks alltså vara några av de lösningar som partierna på högerblocket förespråkar när det gäller att förbättra vården för kroniskt sjuka.

Enighet över blockgränsen

I det andra politiska blocket föreslog Socialdemokraterna att det tas fram nationella program för de stora folksjukdomarna. Centerpartiet svarade att en fast läkare i primärvården kan samordna de insatser som krävs på hemmaplan och ha kontakt med reumatologspecialist. Centerpartiet sa också att det behövs en skarpare statlig tillsyn så att nationella rekommendationer följs.

Vänsterpartiet hävdade att regeringen bör utreda organiseringen av vården så att gruppen kroniskt sjuka kan nås av sjukvården mer effektivt. Miljöpartiets svar på frågan var att det är angeläget att den etiska plattformen i vården och hur den fungerar ses över och att det ”behövs ett omtag i hur vi ska se till att rätt prioriteringar görs i vården”

Nationella program, hårdare statlig tillsyn eller utredning av vårdens organisering var således några av de svar som de rödgröna partierna gav på frågan om hur kroniskt sjuka ska garanteras den hälso- och sjukvård de har rätt till.

En slutsats av enkäten är att det finns enighet mellan flera partier – och ibland över blockgränsen – när det gäller vissa förslag om hur bra vård för kroniskt sjuka ska säkerställas. Reumatikerförbundet menar att det nu gäller att gå från ord till handling – oavsett vilka partier som slutligen sitter i regering.

Nationell strategi behövs

För att få en bättre och mer jämlik vård vill vi ha en ökad nationell samordning. Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar krav på antal vårdplatser per region för personer med kronisk sjukdom, krav på antal utbildningsplatser för regionerna och en nationell samordning av köer, hjälpmedel och rehabilitering.

I juni fick Socialstyrelsen ett utredningsuppdrag om att undersöka möjligheten att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är ett steg i rätt riktning. Men mycket mer behöver göras för att människor med kronisk sjukdom inte alltid ska hamna sist i kön.