Prenumerera
Annons
Debatt

Replik: Kristdemokraterna kommer alltid stå upp för civilsamhällets villkor

Det lär finnas få politiska handlingsprogram och rapporter från Kristdemokraterna som inte har med civilsamhällets självklara roll i samhällsbygget, skriver Gudrun Brunegård (KD).
Det lär finnas få politiska handlingsprogram och rapporter från Kristdemokraterna som inte har med civilsamhällets självklara roll i samhällsbygget, skriver Gudrun Brunegård (KD).Foto: Christine Olsson/TT/Kristdemokraterna
8 april 2026 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Magnus Karlsson skriver att den politiska diskussionen om civilsamhällets villkor är påfallande tyst och att idéerna i stället kommer från andra aktörer än de politiska partierna.

Fler borde bry sig om civilsamhället

Jag kan hålla med Magnus Karlsson om att fler borde lyfta civilsamhället och dess viktiga roll, samtidigt är det lite märkligt att professorn tar två tankesmedjors produkt för att bedöma hur viktigt civilsamhället är för Tidöpartierna. Det lär finnas få politiska handlingsprogram och rapporter från Kristdemokraterna som inte har med civilsamhällets självklara roll i samhällsbygget.

Läs också

Vårt parti har en tydlig vision för att stärka civilsamhället och vi har i regering genomfört flera konkreta reformer under denna mandatperiod för att stärka ideella organisationers och trossamfunds förutsättningar.

Regeringen – med Kristdemokraterna i spetsen – har lyft fram kraften i civilsamhället och stärkt dess möjligheter i arbetet mot bland annat ensamhet, i välfärden och i det förebyggande sociala arbetet.

Fritidskortet höjs till 550 kronor

Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor till Socialstyrelsen för att motverka ofrivillig ensamhet genom civilsamhällets organisationer. Ytterligare 60 miljoner kronor går till organisationer som arbetar med socialt särskilt utsatta grupper. För att stärka det ideella engagemanget har regeringen också satsat resurser på volontärsamordning och till insatser som gör det lättare för fler att engagera sig.

Barns och ungas deltagande i civilsamhället stärks genom den kristdemokratiska innovationen: fritidskortet. Fritidskortet höjdes i år till 550 kronor per barn och år och till 2 500 kronor för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

Politikens uppgift är inte att styra civilsamhället – utan att skapa goda förutsättningar för dess arbete

Regeringen har också gjort det lättare för idéburna organisationer att bidra i välfärden. En kraft och ett mervärde som Sverige under lång tid tagit tillvara alldeles för lite. Ett system för frivillig registrering av idéburna aktörer har införts och upphandlingar kan reserveras för idéburna organisationer. Samtidigt satsas medel på sociala utfallskontrakt där offentliga, privata och ideella aktörer tillsammans arbetar för att uppnå konkreta sociala resultat.

För att uppmuntra fler att bidra till civilsamhället införs också ett skatteavdrag för företags gåvor. Civilsamhället ska ha goda finansieringsförutsättningar, vara mindre beroende av enskilda aktörer och vi vill uppmuntra gåvogivande från olika aktörer i samhället.

Civilsamhället måste kunna finansiera sin verksamhet

Vi vill fortsatt se att civilsamhället kan fortsätta verka, växa och utvecklas. Exempel på kristdemokratiskt stöd för att ta till vara på kraften i civilsamhället kommer inte saknas om Magnus Karlsson tittar efter.

Politikens uppgift är inte att styra civilsamhället – utan att skapa goda förutsättningar för dess arbete. En viktig fråga är förstås möjligheterna för civilsamhället att finansiera sin verksamhet. Därför driver Kristdemokraterna på för att göra det möjligt för civilsamhället att öka sin självfinansiering, exempelvis genom ökade möjligheter till avdrag för gåvor – en möjlighet som för övrigt aldrig hade kommit till utan vår medverkan.

I huvudsak handlar förstås synen på civilsamhället på vilken roll man tycker att det har. Som kristdemokrater talar vi ofta om vikten av civilsamhället eftersom det i grunden består av naturliga gemenskaper – människor som tillsammans vill lösa ett problem eller åstadkomma något nytt, på ideell grund. Vi vill ta vara på den kraft och det engagemang som finns i det civila samhället och arbeta sida vid sida för en starkare samhällsgemenskap där alla behövs.

Läs tidigare inlägg i debatten

”Tidö 2.0” vet vad de vill med civilsamhället – till skillnad från riksdagspartierna

Civilsamhället engagerar hälften av befolkningen och ses som en grundpelare för både välfärd och demokrati. Ändå saknas en politisk diskussion om dess villkor, skriver Magnus Karlsson, professor vid Marie Cederschiöld högskola.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026