Renoveringsraseriet: Energiministern är inte påläst

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) varnar i en TT-artikel för att nya chockkostnader för energi kan komma nästa vinter. Lösningen, enligt ministern, går bland annat ut på att byta fönster. Inget kunde vara mer fel. För det är inte plastfönster tillverkade av rysk olja vi ska satsa på i dag.

Det finns en mängd myter kring fönsterbyten. Som att nya fönster är bra för miljön och att fönsters energivärde är det enda vi behöver undersöka. Det finns också en mängd fönsterbytarföretag som tjänar stora summor på att vi kasserar ursprungliga och underhållsbara träfönster med högt kulturhistoriskt värde, och ersätter dem med nya av plast eller aluminium, material som brukar kallas för underhållsfria.

Mer korrekt är att materialen inte kan underhållas.

Fönster som inte kan underhållas och som utsätts för väder och vind har kort livslängd. Efter cirka 30–40 år måste dessa pvc- och lättmetallfönster slängas och nya monteras. Och det är en del av fönsterbytarföretagens affärsmodell. För vem tjänar på att på nytt byta fönster? Ja, inte är det fönsterrenoverare som arbetar cirkulärt och underhåller det befintliga.

Vi har blivit lurade

Fönsterbytarföretagen har under decennier och med massiv marknadsföring lyckats lura en stor del av Sveriges befolkning till att tro att det bästa sättet för att sänka elkostnaderna är att skaffa nya fönster med lågt energivärde. Uppenbarligen har de även lurat energiministern. Nog för att fönsterbytarfirmorna har helt rätt i att lågt energivärde, eller u-värde som det också kallas, gör att mindre värme släpps ut. Vad de inte pratar om är resultaten av livscykelanalyser. Det vill säga analyser av hur mycket energi som krävs för att ta fram, producera, transportera och montera fönster av aluminium eller pvc-plast tillverkade av rysk olja.

Fönsterbytarföretagen har under decennier och med massiv marknadsföring lyckats lura en stor del av Sveriges befolkning.

Självklart ska vi inte stirra oss blinda på enbart ett fönsters u-värde. Givetvis måste även livscykelanalyser beaktas. För att inte glömma det faktum att nytillverkade fönster nästintill alltid ser anskrämliga ut. Fabrikstillverkade profiler och tjocka bågar på fönster som inte vidrörts av en mänsklig hand, och som ofta monteras in i befintlig karm, gör att mindre ljus släpps in. Vi får mörkare lägenheter. Är det det vi ska satsa på?

Husen förvanskas

Vi i den ideella föreningen Renoveringsraseriet har i en mängd inlägg på sociala medier visat hur exempelvis så kallat allmännyttiga bostadsbolag som Familjebostäder, Skövdebostäder och Gavlegårdarna slängt tidstypiska fönster av kärnvirke för att montera in taffliga aluminiumfönster med floatglas, även kallat för dött glas. Fönster som får äldre hus att se konstgjorda ut.

Byter man tidstypiska träfönster mot nya i aluminium eller plast förvanskas huset. Är det det vi ska satsa på?

Nej, är det bättre u-värde man är ute efter går det utmärkt att montera in en tredje glasruta i form av ett lågenergiglas. Då får man betydligt bättre fönsterprestanda och inga ursprungliga fönster behöver bygga på sopberget.

Vi träffar gärna energiministern, fönsterbytarföretag och allmännyttiga bostadsbolag för samtal om vad som kan göras. Hög tid att nygammal kunskap kommer till pass igen. Inte minst eftersom regeringen har som mål att Sverige ska gå mot en cirkulär ekonomi. Då är det vårda och bevara högkvalitativt hantverk vi ska prioritera. Inte kassera och montera in fabrikstillverkat skräp.