Regeringens professionsprogram för skolledare behöver ses över

Regeringen har äntligen presenterat ett professionsprogram som är tänkt att ge lärare och rektorer mer relevant fortbildning under hela yrkeslivet. Om programmet används rätt kan de leda till ett perspektivskifte som svensk förskola och skola behöver.

Lärarförbundet skolledare och Sveriges skolledarförbund har länge varit emot att skolutveckling ska styras genom New Public Management. En styrningsfilosofi som har sett skolan som en utbildningsfabrik. Professionsprogrammet är en reform som i stället sätter fokus på att skolutveckling sker bäst genom att professionella lärare och skolledare får vidareutvecklas inom sitt yrke. Skiftet i fokus är välkommet.

Vi fackliga representanter har arbetat för att få till ett professionsprogram och vi har sett fram emot förslaget. Nu ser vi att det finns en del angelägna frågor för regeringen att se över.

Angelägna förslag

För det första behöver arbetsgivarens skyldighet att ge förutsättningar att delta i professionsprogrammet även omfatta skolledare. För lärare föreslås en lagändring som säger att de ska ges möjlighet att delta. Att inte motsvarande reglering ska gälla skolledare är både förvånande och oacceptabelt.

För det andra så behövs en tydlig och långsiktig statlig finansiering för programmet. Den ska säkerställa att skolledare vill och får delta i kurser under bra förutsättningar. I den nuvarande befattningsutbildningen för rektorer säger 6 av 10 skolledare att de får begränsade möjligheter att avsätta tid för att delta i utbildningen. Om staten vill säkra effekterna av kompetenshöjningen måste villkoren för deltagande bli avsevärt bättre.

För det tredje behöver det föreslagna professionsprogrammet även vända sig till andra skolledare och inte enbart rektorer. Enligt Skolverkets statistik har vi i dag fler skolledare som har annan befattning än rektor. Med nuvarande förslag riskerar dessa att hamna utanför, vilket inte är acceptabelt.

Lärarförbundet skolledare och Sveriges skolledarförbund förväntar sig att regeringen lyssnar på våra förslag.

För det fjärde saknar professionsprogrammet i nuläget meriteringsmöjligheter för skolledare. I lärarspåret finns möjligheten att bli både ”meriterad lärare” och ”särskilt meriterad lärare” inom programmet medan en rektor är och förblir rektor. Meriteringen kan ge starkare incitament för rektorerna att faktiskt genomgå utbildningar inom programmet och bidra till att fler vill stanna kvar inom yrket.

Yrket måste bli mer attraktivt

Svensk skola står inför många utmaningar. En hög skolledaromsättning är tyvärr en av dem. 5 av 10 rektorer i grundskolan och gymnasieskolan lämnar yrket efter endast tre år visar Skolverkets statistik. Efter fem år ökar andelen till 6 av 10. Det här gynnar varken lärares arbetsmiljö eller barns och elevers lärande. När så många skolledare väljer att lämna yrket krävs insatser för att uppdraget ska bli mer attraktivt så att fler vill stanna.

Professionsprogrammet skulle kunna bidra till att skolledares yrke blir mer attraktivt och till att fler väljer att vara kvar. Skolledaromsättningen är förstås komplex och programmet löser inte allt. Vi vet att det krävs också seriösa åtgärder för att begränsa skolans breda uppdrag och skolledarnas ansvarsområden. Men professionsprogrammet är ändå ett nödvändigt steg för att möta skolledarnas behov att fortsätta utveckla sitt ledarskap.

”Lyssnar på våra förslag”

Lärarförbundet skolledare och Sveriges skolledarförbund förväntar sig att regeringen lyssnar på våra förslag. Professionsprogrammet kan om det används rätt bidra till en bättre styrning av skolan, en bättre fortbildning för skolledare och i förlängningen även till ett ökat lärande för Sveriges barn och elever.