"Regeringen måste hitta andra vägar att trygga dagstidningarnas överlevnad"

Regeringen avser slopa producentansvaret för returpapper. De vill därmed befria tidningsproducenterna från de kostnader som finns i dag för insamling och återvinning, men framför allt från de kostnader som väntar från årsskiftet, då bostadsnära insamling skulle införts. Istället läggs ansvaret för insamling och behandling på kommunerna.

Ingen dialog

Dagspressen behöver hjälp. Men beskedet om att producentansvaret skrotas sker utan någon föregående dialog med kommunernas representanter. Det sker också utan någon konsekvensanalys.

Konsekvenser kommer det dock att få:

• 600 miljoner kronor beräknas utbyggnaden av den bostadsnära insamlingen av returpapper kosta. Det är en stor ekonomisk börda som nu alltså landar hos kommunerna och i förlängningen på fastighetsägare och slutligen de boende som kanske inte ens prenumererar på en papperstidning.
  
  
• Den största kostnaden hamnar dock på miljön. Få kommuner lär kunna bekosta separat insamling och materialåtervinning av returpappret. Risken är stor att det i stället hamnar i restavfallet och skickas till energiåtervinning. Det innebär 220 000 ton papper som går upp i rök i stället för att bli nytt papper.
  
  
• Mest anmärkningsvärt är avsteget från den miljörättsliga principen om att förorenaren ska betala, vilket producentansvaret är en tydlig konsekvens av. Det innebär att regeringen genom sitt beslut också gör ett avsteg från arbetet mot en cirkulär ekonomi och från tanken om de globala hållbarhetsmålen. Om det skrotade producentansvaret för returpapper ska ses som en modell för framtiden finns det all anledning att vara orolig.

Principer upphör att gälla

Producentansvar har setts som ett bra verktyg för att skydda miljön. Här ställs krav på insamling och återvinning av de produkter som satts på marknaden. Under många år har också tidningsmakare och andra trycksaksproducenter kunna finansiera sin verksamhet genom höga priser på återvunnet papper.

När villkoren förändras och producenterna börjar klaga över ökade kostnader tycks det vara möjligt att gå emot alla gamla principer i försöken att rädda tidningarna. Kortsiktiga ekonomiska intressen prioriteras framför miljön.

Inte bara dagstidningar tillhör vinnarna av regeringens utspel, alla som sprider reklamblad, veckotidningar och produktkataloger slipper nu billigt undan – även de omfattas ju av producentansvaret.

Vi efterlyser helhetssyn

Sverige är beroende av fri och oberoende journalistik, även i pappersformat, och självklart ska tidningarna stöttas – det är en fråga om att värna demokratin. Men vi efterlyser en helhetssyn. Om vi lyfter blicken blir det uppenbart att det är regeringens ansvar att arbeta i enlighet med de globala hållbarhetsmålen och att bevara demokratins verktyg. Vidare att det är producenternas ansvar att betala för det avfall som deras verksamhet ger upphov till. Men det är inte kommunernas, fastighetsägarnas eller de boendes ansvar att rädda krisande tidningar.

Ännu är inte det formella beslutet fattat. Regeringen måste hitta andra vägar att trygga dagstidningarnas överlevnad än att utradera producentansvaret.