Debatt

Professorer: Vårdens digitala beslutsstöd måste vara öppna

DEBATT. Hälso- och sjukvårdslagen måste skärpas och ange att digitala rekommendationer och beslutsregler ska vila på vetenskap, evidens och transparens. Det skriver professorerna Olle Svensson och Lars L Gustafsson.

"Det är oacceptabelt att Läkemedelsverket rekommenderar ”svarta lådor” som beslutsstöd vid läkemedels-behandling av osteoporos."
"Det är oacceptabelt att Läkemedelsverket rekommenderar ”svarta lådor” som beslutsstöd vid läkemedels-behandling av osteoporos."Foto: Fredrik Persson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Olle Svensson
Professor emeritus i ortopedi, Umeå universitet
Lars L Gustafsson
Professor i klinisk farmakologi, Karolinska Institutet


Digitala beslutsstöd i appar och journalsystem är vanliga i svensk vård, bland patienter och i läkemedelsföretagens marknadsföring. Nya journalsystem och beslutsstöd införs i dag utan öppenhet i innehåll och beslutsregler. Globala företag förpackar medicinskt innehåll och regelverk i slutna kommersiella produkter, som till exempel app-tjänsten Frax vid val av behandling för folksjukdomen osteoporos.

Det är därför oansvarigt att den ansvariga myndigheten Läkemedelsverket (LV) rekommenderar Frax. Hälso- och sjukvårdslagen måste skärpas och ange att digitala rekommendationer och beslutsregler ska vila på vetenskap, evidens och transparens.

Måste finnas öppenhet

Det är svårt att tänka sig en värld utan moderna läkemedel. Nya läkemedel granskas rigoröst innan de registreras av LV eller Europeiska Läkemedelsmyndigheten, där LV har en central roll och noga övervakar risken för biverkningar.

Läkemedelsverket angav att det saknas lagligt stöd för att kräva öppen redovisning hur beräkningarna görs. Det är absurt.

Det är dyrt och tidsödande att ta fram nya läkemedel. Privata företag måste gå med vinst för att kunna investera i nya läkemedel. Därför satsar de mer pengar på marknadsföring än på forskning/utveckling. Direktförsäljning till enskilda läkare är i dag ersatt av digitala rekommendationer där företagen slåss om att påverka beslut om indikationer och läkemedelsval. Jävsregler och öppenhet kring vem och hur rekommendationer sker är därför A och O.

Affärshemligheter

Det är oacceptabelt att LV rekommenderar ”svarta lådor” som beslutsstöd vid läkemedels-behandling av osteoporos. Frax-konsortiet vägrar att avslöja hur beräkningarna sker. En annan brist är att fallbenägenhet inte anges som en riskfaktor, det skulle kunna hämma försäljningen. Det är nästan alltid ett skademoment vid en fraktur. I USA rekommenderas osteoporosmedicin till 93 procent av vita kvinnor över 74 år. Hur är det i Sverige? Det är en förborgad affärshemlighet.

Frax finns i 58 versioner på 28 olika språk. Det finansierades med 100 miljoner dollar under tio år av ett konsortium av 8 internationella läkemedelsbolag och 2 bentäthetstillverkare, och leds av personer med privatekonomiska intressen.

Absurt besked från Läkemedelsverket

LV:s generaldirektör svarade på en direkt fråga i Läkartidningen i augusti 2020 att man är medveten om att Frax har begränsningar men att det ”har vägts mot det positiva med att primärvården i synnerhet överhuvudtaget har ett hjälpmedel för att underlätta den kliniska bedömningen.”

LV angav att det saknas lagligt stöd för att kräva öppen redovisning hur beräkningarna görs. Det är absurt. Veterligen finns det inga lagar som hindrar LV ändra rekommendationerna. Hälso- och sjukvårdslagen kräver vetenskaplighet. Digitala beslutsregler måste vara transparenta och rekommendationerna formulerade av obundna experter, som vid registrering av läkemedel.

Saknas transparens

Det är välkänt att spektakulära och utmanande påståenden i digitala medier sprids och påverkar mest, också vid hälsa och sjukdom. För att digitala råd ska kunna tas på allvar krävs därför transparens och tydliga jävsregler. Det saknas i dag. Lögnaktiga påståenden kring vaccinering kan hindra vaccinationer mot covid-19 pandemin.

Därför måste hälso- och sjukvårdslagen förtydligas och kräva evidens och öppenhet även vid digitala rekommendationer. Det måste också framgå i regleringsbreven till de 9 hälso- och sjukvårdsmyndigheterna. Annars kan vården inte utveckla eller införa säkra AI-baserade system.

Det är en fråga om patientsäkerhet och anständighet. Vi förväntar oss att riksdag och regering säkerställer vetenskaplighet, evidens och transparens i hälso- och sjukvårdens digitala beslutsstöd och i medicinska appar.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00