Professor: Ovanliga tider ställer krav utöver de vanliga på världens ledare

DEBATT. Det råder en kaotisk period som förstärks av att världen saknar tydlighet i globalt ledarskap. Många länder vill stärka sin egen maktposition trots att fienden – ett mikroskopiskt litet virus – är gemensam, skriver Peter Friberg, professor i global folkhälsa.

Peter Friberg
Föreståndare för ”Swedish Institute for Global Health Transformation”, SIGHT, vid Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm och professor i global folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Trots hot mot mänskligheten i form av klimatkris och nu pandemins konsekvenser globalt, satsar länder fortfarande oerhörda summor på vapen. De globala militära utgifterna ökade till rekordstora 1 900 miljarder dollar 2019. Enligt Global Peace Index (GPI) har "fredsnivån" samtidigt sjunkit med 2,5 procent sedan 2008. Med tanke på att kostnaderna för pandemin de kommande fem åren beräknas till drygt 82 000 miljarder dollar (Risk Studies vid University of Cambridge), vore det mer rimligt att delar av den globala militärbudgeten styrs om till att stimulera satsningar på hälsa, klimat och utbildning.

Kanske kan extraordinära tider erbjuda den hävstång som världen behöver för att tänka om och agera. Vi har fått mer begripliga incitament att bygga ett grönare, mer hållbart samt socialt och ekonomiskt bättre fungerande samhälle med utveckling, förbättrad hälsa och välmående för alla – det som FN:s Agenda 2030 driver.

Ledarna måste agera

För 75 år sedan, mitt under brinnande världskrig, samlades Churchill, Roosevelt och Stalin i Yalta för att planera för fred. Dessa sinsemellan väldigt olika ledare lyckades på ett oortodoxt sätt komma överens om bildandet av både det som blev FN, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).

I dag är det presidenterna Trump (inom kort Biden), Putin, Erdogan och Xi som till stor del upptar spelplanen. Kan dessa ledare, likt deras företrädare, genom coronakrisen bygga och stärka institutioner som kan förebygga pandemier och reducera effekterna av klimatkrisen? Svaret är att de och övriga ledare måste. Och USA behöver ansluta sig igen till Parisavtalet, skapa ett nytt kärnenergiavtal med Iran och på nytt bli medlem i FN:s kultur- och vetenskapsorganisation UNESCO.

"Någorlunda sams"

"Oh, vilken fantastisk dag detta kan komma att bli i historien", proklamerade Harry Truman när grunddokumentet för FN undertecknades den 26 juni 1945. Och även om euforin ganska snart övergick i frustration när kalla kriget blivit ett faktum, så måste världen leva med att FN inte skapades ”för att ta mänskligheten till himlen, utan att rädda den från helvetet”, som Dag Hammarskjöld, FN:s andre generalsekreterare uttryckte det. FN har trots allt uppvisat en uthållighet i att hålla världen någorlunda sams.

Splittrad respons

Covid-19 har nu försatt oss i en kaotisk period som förstärks av att världen denna gång saknar tydlighet i globalt ledarskap. Många av världens tongivande länder vill stärka sin egen maktposition trots att fienden – ett mikroskopiskt litet virus – är gemensam. Förhoppningsvis stannar USA kvar i Världshälsoorganisationen (WHO), ett löfte av kommande president Biden.

Responsen från världens ledare har varit splittrad. I FN har säkerhetsrådet stått som åskådare, utan att kunna ta beslut om den vapenvila under pandemin som António Guterres efterlyste redan i början av pandemin.

Krävs samarbete

Vi ser ett maktskifte där delvis nya giganter skapar förhållanden som delar in världen i nya konkurrerande geopolitiska sfärer. Ta till exempel ekonomin: Sedan år 2000 har Kinas andel av global BNP gått från mindre än 4 procent till nästan 16 procent, med teknikjättar som sprider sin teknik, inte minst i låg- och medelinkomstländer.

Vilken relevans har då FN i den nya maktordning som nu växer fram?

Mer samarbete globalt behövs kring vacciner, grön ekonomisk återhämtning och stöd till de mest utsatta länderna för att vi inte ska behöva bevittna "enorma vågor av hungersnöd med bibliska proportioner" som David Beasley, chef för FN:s livsmedelsprogram, förutspår kommer att följa i pandemins spår. Fler länder måste ta ett större ansvar för att säkerställa livsmedelsförsörjningen och därmed hantera konflikter, klimatförändringar och försämrad biodiversitet – samtidigt.

Planera för fred

Unga, dynamiska premiärministrar som Jacinda Ardern från Nya Zeeland och Sanna Marin från Finland inger hopp om ett modernt och framåtsyftande ledarskap. EU-parlamentet tog nyligen ett glädjefullt och viktigt steg i den riktningen genom att rösta för en 60 procents sänkning av växthusgasutsläppen till 2030, en ökning med 20 procentenheter, vilket kan ses som en tydlig Greta Thunberg-effekt. Här tar nu EU ledningen globalt i klimatfrågan.

Om ledarna i Yalta-mötet klarade av att planera för fred mitt under krig, borde vi klara det också. Fred handlar allt mer om konsten att skapa partnerskap och samarbeten – och förmåga att skapa broar där officiella kontakter inte finns. Både FN och andra organisationer jobbar till exempel allt mer intensivt för att fler kvinnor ska bli engagerade i freds- och konfliktarbete för att göra arbetet mer inkluderande och effektivt.

Skapa en rättvis värld

Covid-19 har kidnappat den globala agendan, men också öppnat ett fönster. 75-åringen FN behöver få ny näring och allas vårt fortsatta stöd. Tiden kräver att vi i högre grad värnar globalt samarbete för att skapa en trygg, tillitsfull och rättvis värld.

Forrige artikel Skoljurister: Situationen för många resursskolor är akut Skoljurister: Situationen för många resursskolor är akut Næste artikel Debatt: De dominerande nätplattformarna behöver begränsas Debatt: De dominerande nätplattformarna behöver begränsas