Debatt

Polfjärd (M): Med rätt regelverk kan Europa bli världsledande inom batteriteknik

Batterier är på många sätt avgörande för framtiden. Allt från vår energiförsörjning och förmåga att nå klimatmålen till den industriella omställningen och vår konkurrenskraft påverkas. Med ett nytt EU-regelverk som utformas på rätt sätt kan Europa bli världsledande, skriver Jessica Polfjärd (M).

”För att verkligen bli världsledande inom hållbara batterier behöver EU prioritera en rad områden – bland annat fossilfri elförsörjning och förbättrad tillgång till mineraler och metaller.”
”För att verkligen bli världsledande inom hållbara batterier behöver EU prioritera en rad områden – bland annat fossilfri elförsörjning och förbättrad tillgång till mineraler och metaller.”Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jessica Polfjärd
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Batteriteknikens framsteg är kanske främst synliga inom fordonsindustrin. Övergången till elektriska fordon är en av de mest revolutionerande trenderna inom europeisk industri. Transportsektorn ansvarar för en dryg fjärdedel av utsläppen av växthusgaser inom EU och elektrifieringen av fordonsflottan spelar därför en viktig roll i klimatomställningen.

Men framtidens batteriteknik har fler möjligheter än så. När stora delar av världen ställer om från fossila bränslen till förnybar energi med mindre förutsägbar elproduktion kommer energilagring bli allt viktigare.

En snabbt växande marknad

Fler möjligheter och användningsområden kommer att öka efterfrågan på batterier explosionsartat de kommande åren. EU-kommissionen uppskattar att den globala efterfrågan kommer att öka med över 1 000 procent till 2030. Andra undersökningar uppskattar att efterfrågan på batterier för elektriska bilar kommer uppnå ett värde kring 60 miljarder dollar 2030. För att möta det behovet krävs en enorm industrisatsning.

Den lagstiftning vi nu ska börja förhandla kommer inte att vara tillräcklig för att Europa ska bli världsledande.

För närvarande domineras marknaden av Asien, framför allt Kina, Sydkorea och Japan. Men Europa har goda förutsättningar att vara drivande i utvecklingen framöver.

Nytt europeiskt regelverk

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag om ett nytt europeiskt regelverk för hållbara batterier. Ambitionen med förslaget är att ta ett helhetsgrepp kring batteriteknik med ett tydligt hållbarhetsperspektiv vad gäller klimat, miljö, och sociala aspekter. Målet är att skapa rätt förutsättningar för EU att bli världsledande inom batteriteknik.

Jag ser fram emot att ta mig an den här lagstiftningen som ansvarig förhandlare för Moderaternas partigrupp, EPP, som är den största gruppen i Europaparlamentet. I min roll kommer jag att fortsätta driva på för ett regelverk som möjliggör en hållbar omställning med effektiva klimatåtgärder och stark ekonomisk tillväxt.

Viktiga punkter

Ett antal punkter är särskilt viktiga:

  1. Det nya regelverket måste möjliggöra en utökad återvinning av batterier. Blir vi bättre på att samla in batterimetaller kan nya batterier tillverkas med lägre koldioxidavtryck. För att möjliggöra det behöver vi skärpa kraven på medlemsländerna vad gäller insamling och återvinning, men också göra det lättare och mer lönsamt att bedriva handel inom EU med återvunnet material. I övergången till en mer cirkulär ekonomi behöver vi börja se avfall som resurser. Då krävs styrketag för att undanröja handelshinder på den inre marknaden, så att återvunnet material hamnar där det kan göra som mest nytta.
  2. Samtidigt får reglerna inte stå i vägen för innovation. I kommissionens förslag finns olika mål om hur stor andel återvunnet material som nya batterier ska innehålla. Det är en lovvärd målsättning, men morgondagens batterier behöver inte nödvändigtvis bestå av samma material som används i dag. Risken är att alltför specifika mål kan hämma teknikutvecklingen genom att ”låsa in” den teknik som används i nuläget. Ett framåtsyftande och möjliggörande regelverk är avgörande.
  3. På samma sätt behöver vi ett tydligt och enhetligt regelverk som möjliggör industrins utveckling. Regleringar har en viktig roll att spela i hela klimatomställningen, men det är ytterst den privata sektorn som driver utvecklingen. Därför är det oroväckande att det finns en risk för dubbelreglering i det nya förslaget. Det gäller bland annat användningen av kemikalier, som redan regleras strikt inom separata regelverk. Nu föreslår kommissionen nya regleringar även inom batterilagstiftningen, vilket kan leda till ökad regelbörda för industrin.

EU måste prioritera rätt

Den lagstiftning vi nu ska börja förhandla kommer inte att vara tillräcklig för att Europa ska bli världsledande. För att verkligen bli världsledande inom hållbara batterier behöver EU prioritera en rad områden – bland annat fossilfri elförsörjning och förbättrad tillgång till mineraler och metaller.

Men rätt utformat kan det nya förslaget vara ett stort steg på vägen. Sverige, som redan stoltserar med flera ledande företag inom sektorn, är väl positionerat att leda med gott exempel. Nu behöver vi ett politiskt ramverk som på riktigt uppmuntrar hela EU att verka för en fortsatt grön omställning.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00