Debatt

Överbelastningen på Stockholms akutsjukhus dödar

Den styrande majoriteten i Region Stockholm har inte tagit sitt ansvar för överbelastningen på akutsjukhusen. För att kunna lösa den krävs kraftfulla åtgärder som hjälper och underlättar för både personal och patienter – på kort och lång sikt. Det skriver Gabriel Kroon (SD) och Britt-Mari Canhasi (SD).

”Patienter får vänta i timmar på akuten i mottagningsrummet eller bli lagda på britsar i korridoren för att sedan glömmas bort trots akuta vårdbehov – detta på grund av den rådande personalbristen.”
”Patienter får vänta i timmar på akuten i mottagningsrummet eller bli lagda på britsar i korridoren för att sedan glömmas bort trots akuta vårdbehov – detta på grund av den rådande personalbristen.”Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Överbelastningen på akutsjukhusen i Region Stockholm har pågått sedan innan pandemins utbrott i början av 2020. Patienter får vänta i timmar på akuten i mottagningsrummet eller bli lagda på britsar i korridoren för att sedan glömmas bort trots akuta vårdbehov – detta på grund av den rådande personalbristen. De omständigheter som råder i dag inom akutsjukvården är omöjliga att acceptera. Den nuvarande situationen kräver att nödvändiga investeringar görs för att lösa de allvarliga bristerna som regionmajoriteten inte lyckats komma tillrätta med.

Växande vårdskuld

Den kris som sjukvården i Region Stockholm befinner sig i nu omfattar inte endast personalbrist utan även problematiken kring att säkra vård i tid och att stärka arbetsmiljön. Detta innefattar att behålla erfaren personal som har varit och fortfarande är hårt pressade av hanteringen av pandemin. Det har även drabbat övriga patienter som har fått läkarbesök, operationer och behandlingar uppskjutna, vilket har lett till en växande vårdskuld de senaste två åren.

Vi har nyligen presenterat ett förslag på 500 miljoner kronor som ett tillskott till akutsjukvården för att undvika personalflykt och ökad sjukdomsbörda hos befolkningen.

En ytterligare konsekvens av detta är uteblivna vårdbesök vilket indirekt leder till en större andel minskade diagnoser där personer i dag går med odiagnostiserade och oupptäckta sjukdomar. På sikt leder detta inte endast till en högre kostnad för sjukvården utan även ett större lidande för individen själv. Exempelvis har diagnostiseringen av prostatacancer halverats under pandemin. Samtidigt har även färre behandlats för hjärt- och kärlsjukdomar.

Inte tagit ansvar

En larmrapport som Aftonbladet skrivit om påvisar allvarliga brister kring patientsäkerheten på akutsjukhusen, där 125 patienter har avlidit enbart i Region Stockholm. Samtidigt vittnar läkare om sin oro kring att lösa den växande vårdskulden. Enbart i Region Stockholm växte vårdskulden med 40 procent under 2021, där dessa patienter fick vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, något som SVT rapporterade om.

Den styrande regionmajoriteten har inte tagit sitt ansvar kring överbelastningen på akutsjukhusen. För att kunna lösa överbelastningen på akutsjukhusen krävs starkare åtgärder som hjälper och underlättar för både personal och patienter – på kort och lång sikt. Vi har nyligen presenterat ett förslag på 500 miljoner kronor som ett tillskott till akutsjukvården för att undvika personalflykt och ökad sjukdomsbörda hos befolkningen. I kombination med detta vill vi även köpa operationsvård utomlands, främst i Norden men även i övriga EU vid behov.

Beta av köerna

Sammantaget skulle detta ge akutsjukhusen möjlighet att återhämta sig efter pandemin genom att anställa mer vårdpersonal och bibehålla erfarna och kompetenta läkare och sjuksköterskor. Regionen skulle även få en ökad finansiering kring sjukvården och kunna börja beta av de växande vårdköerna och ge väntade patienter vård i regionen alternativt i Norden.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00