Ola Möller (S): Bankerna bör ta ett större ansvar

DEBATT. Den enskilde låntagaren bär den största bördan av en allt för frikostig utlåning. Bankerna måste ta ett större ansvar i form av ökade kapitaltäcknings- och bruttosoliditetskrav, skriver riksdagsledamoten Ola Möller (S).

Ola Möller (S)
Riksdagsledamot


Sverige befinner sig i ett utmanande läge. Som bland annat OECD har påpekat ligger den största finansiella risken för landet i hushållens höga skuldsättning. Kraftigt belånade hushåll sitter i bostäder som är högt belånade. Detta har föranlett viktiga åtgärder från statsmaktens sida i form av bland annat bolånetak och amorteringskrav.

Bankerna har till detta lagt ytterligare krav. De hypotetiska räntenivåerna som bankerna använder sig av vid bedömningen av en låntagares betalningsförmåga kan vara så höga som sju-åtta procent. Dessa begränsande åtgärder gör att det är den enskilde låntagaren som får bära den största bördan av en i stora stycken allt för frikostig utlåning. Jag menar att detta inte är en rimlig ansvarsfördelning.

Höj kraven

Bankerna har i spåren av finanskrisen 2008 fått ökade krav på kapitaltäckning. Resolution har införts och det är bra. Men det stora skälet till den något inbromsade utlåningen är just de åtgärder som låntagarna har fått bära. Bankerna däremot har fortfarande väldigt stora möjligheter att låna ut. Jag tror att detta är en riskabel ordning. Den är inte heller rättvis.

Därför menar jag att kapitaltäckningskraven i allmänhet och bruttosoliditeten i synnerhet hos bankerna bör höjas. Likaså bör kraven på att säkerheterna är likvida även i ett läge med till exempel fallande tillgångsvärden öka. Vi vet av historien att de säkerheter som är likvida och värdefulla i en normal och stabil finansiell miljö ofta inte är det i ett läge av finansiell oro.

Spridningseffekterna av att en bank får problem i ett läge med sjunkande tillgångsvärden blir också stora när många aktörer med till synes stabila förutsättningar får problem på grund av att värdet på deras tillgångar sjunker. Vi har sedan 1980-talet sett detta i ett stort antal länder och i en takt som aldrig tidigare upplevts.

Grogrund för populism

Kostnaderna för en finanskris kan alltid diskuteras. De direkta åtgärderna som en stat måste vidta för att rädda det finansiella systemet är i regel mycket dyra. Det är också dessa åtgärder som föranleder den mest högljudda politiska debatten.

Medborgarna reagerar ofta kraftigt på att bankirer och finansmän blir räddade av skattemedel. Diskussionen blir genast mer komplex när den akuta krisen är över och alternativkostnaderna till att rädda det finansiella systemet ska diskuteras.

Den förlorade BNP-tillväxten och därpå följande arbetslösheten är också en fråga som ofta inte ses i ljuset av finanskrisen. Debatten blir istället isolerad till nuet och politikerna i dag får bära skulden för bristande förmåga och initiativ från politikerna igår att reglera finanssektorn.

Det ger en grogrund för populism och extremism. Att ställa högre och bättre kapitaltäcknings- och bruttosoliditetskrav på bankerna skulle förebygga många av de problem som vi ser i finanskrisernas spår. Det skulle också göra oss rikare på sikt genom att vi kan få en jämnare och högre BNP-utveckling.

Folket tar smällen

För att legitimiteten ska upprätthållas för vårt finansiella system och för att medborgarna ska känna att det är en rättvis fördelning av bördorna måste bankerna ta ett större ansvar. Det kan inte bara vara så att det är efterfrågan på lån som stryps.

Att successivt öka kapitaltäcknings- och bruttosoliditetskraven på bankerna skulle göra att utbudssidan av kreditmarknaden kyldes ner mer. Jag tror det är en viktig åtgärd i att förebygga och begränsa framtida finanskriser. För även om enstaka bankirer och finansmän får bära skuld och hundhuvud för de skador som uppstår vid en finanskris så är det alltid folket som får ta den stora smällen.

En ordning som med all rätta väcker ilska och upprördhet. En ordning som banar väg för populister och högerextremister runt om i Europa och världen. Så kan vi inte ha det anser jag.

Forrige artikel "Regeringens skattesmäll hindrar klimatomställningen" Næste artikel Debatt: Multiutsatta barn måste få förtroende för vuxna Debatt: Multiutsatta barn måste få förtroende för vuxna