Nästan hälften av industrins klimatstöd går till Hybrit

Den statliga klimatsatsningen för att få ner processindustrins utsläpp – Industriklivet – omfattar totalt 1,4 miljarder kronor sedan år 2018. Under samma period har SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls högriskprojekt för att utveckla fossilfri ståltillverkning beviljats drygt 657 miljoner kronor. Det visar en sammanställning som Altinget begärt från Energimyndigheten.

Men att Hybrit-projektet fått närapå halva summan beror inte på att de tre stora bolagen, varav Vattenfall och LKAB är helstatliga och där LKAB är andra största aktieägaren i SSAB, skulle ha någon gräddfil till Industriklivets pengar.

– Det är det ju inte. Det som vi tittar på är potentialen. Ju större potential till minskade utsläpp, desto troligare att man får stöd. Sen spelar det ingen roll om man heter SSAB eller Lille Skutts aktiebolag, säger Anna Thorsell på Energimyndigheten till Altinget.

Vill ha svåra projekt

När Energimyndigheten bedömer en ansökan är det många olika parametrar som avgör, enligt Anna Thorsell.

– Stödets syfte är att minska utsläppen från industrin. Vi gör en bedömning av hur rimligt det är att lyckas. Men vi är också intresserade av projekt som är svåra att genomföra, men som får stort genomslag om de lyckas, säger hon.

Hybrit-projektet har kommit en bit på väg, men det är fortfarande många steg kvar innan det industriella och politiska prestigeprojektet kan nå målet. Energimyndigheten har ingen information om vilka summor i statligt stöd som de tre bolagen planerar att söka framöver, enligt Thorsell.

"Stort stöd från politiken"

Ju större potential till minskade utsläpp, desto troligare att man får stöd. Sen spelar det ingen roll om man heter SSAB eller Lille Skutts aktiebolag.

Anna Thorsell, Energimyndigheten

Mia Widell är presschef på SSAB. Hybrit-projektet får många former av avgörande stöd, enligt henne.

– Vi har fått stort stöd från samhället, i synnerhet från politiken, sen starten. Det har varit väldigt viktigt. De klimatmål som är uppsatta av samhället, de målen kan Hybrit bidra till att nå. Med Hybrit kan vi minska koldioxidutsläppen med cirka tio procent bara i Sverige, säger hon och fortsätter:

– Vi har fått stöd från staten, genom Energimyndigheten och Industriklivet. Men de största delarna av investeringarna, det gör ägarbolagen SSAB, LKAB och Vattenfall själva.

Mia Widell påpekar att en annan form av viktigt stöd för Hybrit-projektet är att politiken verkar för snabbare tillståndsprocesser samt olika former av samarbeten, med universitet och institut.

Även om Energimyndigheten inte har specifik information om vilka statliga stöd som Vattenfall, SSAB och LKAB hoppas på framöver, så råder det öppenhet om de framtida planerna, enligt Widell. 

 – Vi har berättat offentligt vad vi tror vi kommer att investera, vad våra planer är i stort. Vi har två pilotprojekt i Luleå, och ett i Malmberget. Därutöver har vi inlett förberedelserna med en större demonstrationsanläggning i industriell skala, säger hon.

Stärkta i sin tro på succé

"Sverige första landet som gör stål utan kol." skrev nyligen forskningsminister Matilda Ernkrans (S) om Hybrit på twitter. Riktigt där är dock inte projektet ännu, utan ännu återstår att lyckas skala upp processen, vilket är en kritisk fas, påpekar Thorsell.

Enligt Mia Widell har bolagen stärkts i sin tro att vara på rätt väg under de år som har gått sedan Hybrit startade.

– Det har genomförts studier ända sedan vi startade och som vår tekniska direktör Martin Pei brukar säga: "ju fler tester och studier, desto mer övertygade blir vi att vi är på rätt väg". Men det är långt kvar, så är det, säger hon.