När elberedskapen diskuteras bör en princip vara självklar

Sverige bygger nu upp sitt civila försvar. Samtidigt behandlas elen fortfarande främst som en marknadsvara – inte som en del av beredskapen.

Kriget i Ukraina har visat att elsystem snabbt blir militära mål. Kraftverk, transformatorstationer och ledningar har attackerats systematiskt. Resultatet har varit återkommande strömavbrott över stora delar av landet.

Samtidigt visar de senaste konflikterna i Mellanöstern hur snabbt energimarknader och bränslepriser kan påverkas av geopolitiken.

För svenska kommuner och regioner är frågan därför konkret: Hur säkras elförsörjningen om det nationella elsystemet slås ut?

Reservkraftens svaga punkt

I dag bygger mycket av krisberedskapen på dieseldrivna reservkraftaggregat vid sjukhus, vattenverk och annan samhällsviktig infrastruktur. De fyller en viktig funktion vid korta avbrott.

Men i ett långvarigt krig uppstår frågan: Hur robust är ett system som bygger på kontinuerliga bränsleleveranser? Diesel blir snabbt en flaskhals när energimarknader störs.

Samtidigt finns en energiresurs som i stort sett saknar denna sårbarhet: vattenkraften.

Hundratals kraftverk kan hålla Sverige igång 

Utöver de stora kraftverken finns hundratals vattenkraftverk nära samhällskritiska elanvändare. Med rätt teknik och planering kan de bidra till lokal elförsörjning genom ödrift. 

Det kan handla om att hålla igång vattenförsörjning, avloppssystem, livsmedelskedjor, räddningstjänst, kommunal krisledning och kommunikationssystem – utan bränsletransporter.

Erfarenheterna från Ukraina visar hur avgörande lokal energiförsörjning är när elsystem angrips. Robusthet byggs genom spridning och lokal produktion.

Samtidigt pågår omprövningen av vattenkraftens miljövillkor. Miljöförbättringar är viktiga, men i många prövningar ges vattenkraftens betydelse för robusthet och elberedskap begränsad tyngd.

Vattenkraft som del av totalförsvaret

Regeringen har därför gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att tillsammans med Svenska kraftnät och Energimyndigheten ta fram vägledning för hur tillgången till vattenkraftsel ska beaktas.

Staten bör utveckla en strategi för hur vattenkraft kan bidra till lokal ödrift och energiförsörjning vid kris och krig

Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2026. Energimyndigheten och Svenska kraftnät har också fått i uppdrag att tydliggöra vattenkraftens nyttor och betydelse för elförsörjningen.

Det är viktiga steg. Men vattenkraftens roll i elberedskap behöver få en tydligare plats. Sverige riskerar annars att fatta ett märkligt beslut: Att minska en inhemsk energiresurs och ersätta den med importerad diesel i krisberedskapen. 

En bärande pelare i beredskapen

När totalförsvaret byggs upp bör energisystemet ses som kritisk försvarsinfrastruktur. I ett krig mäts dess värde i robusthet, spridning och självförsörjning.

Här har vattenkraften unika egenskaper: den är lokal, planerbar och oberoende av bränsletransporter. Det gör den till en potentiell ryggrad i ett mer robust elsystem i kris.

Tre åtgärder är nu särskilt viktiga: 

• Vattenkraftens betydelse för elberedskap bör vägas tydligare i miljöprövningar och vattenförvaltning.
• Staten bör utveckla en strategi för hur vattenkraft kan bidra till lokal ödrift och energiförsörjning vid kris och krig.
• Investeringar som möjliggör denna förmåga bör kunna få beredskapsstöd. Samtidigt behöver elnätsföretagen genom lagstiftning åläggas att planera för ödrift och teckna avtal med kraftverksägare som kan bidra till lokal elförsörjning i kris och krig.

När elberedskapen diskuteras bör en princip vara självklar: Vatten före diesel.