”Öka skyddet för konsumenterna på bostadsmarknaden”

Sedan årsskiftet har vi en ny bostadsrättslag, som ska stärka tryggheten och det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt och för de som är medlemmar i en bostadsrättsförening. Men det finns fortfarande brister som kan ge upphov till otrygghet. Några få, relativt okomplicerade åtgärder, skulle få stor effekt för konsumentskyddet.

Åtgärda brister i regelverket

Det gångna året blev dramatiskt på bostadsmarknaden. Marknadsläget sätter ljuset på frågor om risk och trygghet i bostadsaffären. Trygghet är avgörande för att säljare och köpare ska känna förtroende för bostadsmarknaden och vilja genomföra ett bostadsbyte. Eftersom en fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för näringslivets kompetensförsörjning är det en fråga för hela samhällsekonomin.

Mäklarsamfundet har därför tagit fram förslag som syftar till att stärka tryggheten och åtgärda brister i regelverk som exponerar konsumenter för risker som de många gånger inte ens är medvetna om. I Mäklarsamfundets trygghetsprogram lämnar vi tio åtgärdsförslag för en tryggare bostadsmarknad. Här beskrivs fyra av dessa åtgärder, som vi bedömer som särskilt angelägna.

• Inför ett register för alla bostadsrätter
  Tänk dig att du precis flyttat in i en nyförvärvad bostadsrätt och får reda på att du också tagit över någon annans skulder. Den risken är verklighet på dagens bostadsrättsmarknad. Anledningen är att det saknas ett offentligt register för notering av bland annat panter, så som finns för fastigheter. Det finns ingen rimlig ursäkt för varför en bostadsrättsköpare har sämre konsumentskydd än en köpare av ett småhus. En utredning som remitterades under hösten 2022 har ett färdigt förslag. Det borde vara lågt hängande frukt för regeringen att gå vidare med.
• Reglera budgivningen – förbjud dolda bud
  Budgivningsmomentet kan ibland kännas otryggt. Den främsta orsaken är att budgivningen är oreglerad. Fastighetsmäklaren är skyldig att framföra alla bud till säljaren, en spekulant kan villkora sitt bud men är inte bunden av det bud som lagts. Det öppnar för så kallade dolda bud, där villkoret är att budet och övriga villkor inte får kommuniceras till andra spekulanter. Det skadar främst andra spekulanter som inte hunnit lägga ett bud, eller ges möjlighet att lägga ett nytt, högre bud.
• Inför fortbildningskrav för fastighetsmäklare
  För att bli registrerad fastighetsmäklare krävs minst två års högskoleutbildning. Från och med 2028 kommer minst tre års utbildning krävas. Samtidigt är det juridiska ramverket föränderligt. För att säkerställa hög, jämn och aktuell kunskapsnivå bör ett fortbildningskrav införas, där fastighetsmäklaren åläggs att fortbilda sig ett bestämt antal timmar varje år för att få behålla sin registrering och därmed få fortsätta verka som fastighetsmäklare.
• Ökad kunskap om undersökningsplikten 
  Riksrevisionen konstaterade redan 2007 att få köpare verkar förstå eller känna till vidden av den egna undersökningsplikten, och att detta leder till problem, tvister och ibland en bitter eftersmak av affären. 2011 infördes en skyldighet för fastighetsmäklaren att skriftligen informera om undersökningsplikten, men inget tyder på att situationen har förändrats. Vi vill därför se ett gemensamt initiativ från branschaktörer och relevanta myndigheter för att få fram förslag på reformer och insatser som skulle kunna öka både kunskapen om och förståelsen för köparens undersökningsplikt. Arbetet bör ledas av oberoende utredare.

Utveckla skyddet för konsumenter

Bostadsaffären förblir den största affären som de allra flesta gör i livet. Därför ska vi aldrig sluta diskutera och utveckla skyddet för bostadskonsumenterna. De förslag som presenterats här bedömer vi som juridiskt och samhällsekonomiskt relativt okomplicerade åtgärder, som skulle kunna få stor effekt för konsumenternas upplevda trygghet och institutionella skydd.