M om EU:s gröna giv: Minska utsläpp utan att äventyra ekonomin

Den gröna given är EU:s mest ambitiösa klimatplan någonsin. EU-kommissionen har sagt att arbetet med klimatlagstiftningen i EU ska genomföras som planerat. Men redan nu hörs politiker runt om i Europa som vill sänka ambitionerna.

För att i det här läget få stöd bland medlemsländerna för en ambitiös klimatpolitik måste den vara del av en större tillväxtagenda. Sverige har en viktig uppgift att se till att minskade utsläpp kan kombineras med ekonomisk tillväxt.

Våra utgångspunkter

Moderaterna har därför följande utgångspunkter för en klimatpolitik som ska minska utsläppen utan att äventyra Europas ekonomiska återhämtning:

• Förhindra koldioxidläckage

Målet med klimatpolitiken, både för svenskt och europeiskt vidkommande, måste vara att sänka de globala utsläppen och bromsa den globala uppvärmningen. Åtgärder som minskar EU:s utsläpp på bekostnad av ökade globala utsläpp därför att företagen flyttar till länder med lägre miljökrav är aldrig önskvärda. Detta blir extra viktigt när ekonomin i Europa ska återhämta sig efter coronakrisen.

• Krav på uppföljning och utvärdering av klimatnyttan

Minskade utsläpp till följd av ekonomisk nedgång är aldrig lösningen på klimatfrågan.

Louise Meijer, Jessica Polfjärd, Jessika Roswall och John Widegren
Moderaterna

I Sverige har Klimatpolitiska rådet riktat skarp kritik mot regerings klimatpolitik för att den saknar beräkningar av klimatnyttan. EU får inte upprepa Sveriges misstag. Klimatnyttan av planerade och genomförda åtgärder måste kontinuerligt utvärderas så att politiken blir kostnadseffektiv och resultatinriktad, detta gäller inte minst mekanismen för rättvis omställning som är tänkt att finansiera medlemsländernas omställning.

• EU:s klimatmål måste skärpas

Sverige har redan mycket ambitiösa klimatmål. Nu måste resten av Europa följa efter. Målet om klimatneutralitet år 2050 måste gälla alla medlemsländer. EU måste också uppdatera 2030-målet så att utsläppen minskar med 55 procent.

• EU:s energipolitik måste bygga på fossilfrihet

Elektrifieringen är en av de viktigaste pusselbitarna för omställningen till ett fossilfritt samhälle, men också en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. För att elektrifieringen ska spela roll måste elen vara ren.

I dagsläget driver EU-kommissionen en energipolitik som utgår ifrån att fossilbaserad naturgas ska ersätta kolkraftverken som baskraft i Europa. Det är bättre för klimatet om kolkraften i stället ersätts av en mix av kärnkraft och förnybar energi och att förnybarhetsmålet ersätts med ett mål om fossilfritt.

• Säkerställ fortsatt biodrivmedelsanvändning

Sverige och Europa har goda möjligheter att tillverka stora mängder biodrivmedel. Också vid en snabb elektrifiering är biodrivmedel viktiga för att minska utsläppen i transportsektorn. Sverige måste vara pådrivande för bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för biodrivmedel i EU.

Sverige måste nu verka för att vi fortsatt ska kunna ha skattenedsättning på höginblandade drivmedel och att vi ska kunna differentiera skatten på drivmedel utifrån klimatpåverkan.

• Sverige ska bestämma över den svenska skogen

EU:s skogsstrategi måste värna skogens klimatnytta och främja förutsättningarna för det hållbara svenska skogsbruket. Bioekonomin och den växande skogens roll att binda koldioxid samt skogsprodukters möjlighet att ersätta fossilbaserade produkter är centrala i omställningen av samhället. Skogsstrategin måste bygga på existerande definitioner av ett hållbart skogsbruk och värna nationella självbestämmandet i skogliga frågor.

• Stärkt konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion för Sveriges och Europas bönder

Detta möjliggör i sin tur ökad självförsörjning och export, något som är extra viktigt i kristider när livsmedelskedjan inte alltid fungerar. EU:s jordbruksstrategi ”från jord till bord” måste leda till att övriga medlemsländer möter samma höga hållbarhets- och djurskyddskrav som svenska bönder.

Kommer ta strid

Minskade utsläpp till följd av ekonomisk nedgång är aldrig lösningen på klimatfrågan. Moderaterna kommer både i riksdagen och i Europaparlamentet ta strid för att den gröna given blir ett kraftfullt verktyg för omställningen och ett klimatneutralt EU till år 2050, utan att äventyra den ekonomiska utvecklingen.