Debatt

M-ledamot: Stiftelser stängs ute från möjligheten att söka stöd

Under den pågående pandemin är det många aktiebolag, enskilda firmor och föreningar som har upplevt en stor tröghet i beslutsprocessen och takten för utbetalningar av coronastöd. Men en grupp som helt har stängts ute från möjligheten att söka stöd är stiftelser, skriver riksdagsledamot Magnus Stuart (M).

”Jag anser att det är helt fel att dra alla stiftelser över en kam och bestämma att de är odemokratiska. I stället borde varje förening och stiftelse som söker bidrag få kvalificera sig på sina meriter, insatser, uppdrag och ändamål.”
”Jag anser att det är helt fel att dra alla stiftelser över en kam och bestämma att de är odemokratiska. I stället borde varje förening och stiftelse som söker bidrag få kvalificera sig på sina meriter, insatser, uppdrag och ändamål.”Foto: Hannah Busing/Unsplash
Magnus Stuart
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringen har beslutat om flera insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna av den pågående pandemin för civilsamhället. Tyvärr har associationsformen stiftelser helt uteslutits från möjligheten att söka projektstöd i form av organisationsstöd från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) då man anser att samtliga stiftelser är odemokratiska.

”För att de drivs i stiftelseform”

I civilsamhället drivs en stor andel av verksamheterna i stiftelseform, men de kan inte komma i åtnjutande av de beslutade projektstöden då man anser att stiftelser inte är demokratiska. Det innebär att verksamheter som gör stora satsningar på barn och unga, kvinnojourer med flera, inte kan få det stöd de så väl behöver, bara för att de drivs i stiftelseform.

Två konkreta exempel

Jag utgår ifrån att man snarast ser över och gör logiska och rättvisa ändringar i regelverket så att man i stället genomlyser och kontrollerar alla som ansöker om dessa bidrag.

Våldet mot kvinnor är tyvärr en mycket aktuell fråga. Regeringen gör en speciell satsning mot civilsamhället i sin vårbudget. Den innebär ytterligare 90 miljoner kronor under 2021 till organisationer som bland annat stöttar våldsutsatta kvinnor. Men det är endast föreningar som kan söka medlen – inte aktörer som är stiftelser. Det innebär att flera av civilsamhällets aktörer inte kan söka bidragen.

Två konkreta exempel: Stiftelsen Unga Kvinnors Värn, som sedan snart hundra år driver skyddade boenden för hotade och våldsutsatta kvinnor, kan inte komma i åtnjutande av dessa bidrag. Det är en stiftelse som gör stora insatser för kvinnor som behöver skydd.

Bräcke Diakoni drivs i stiftelseform och arbetar med såväl barn och unga som gamla och personer med funktionsnedsättningar. Bräcke Diakoni kan på grund av att de är en stiftelse inte söka projektstöd för sin viktiga verksamhet.

Kvalificering på meriter

Jag anser att det är helt fel att dra alla stiftelser över en kam och bestämma att de är odemokratiska. I stället borde varje förening och stiftelse som söker bidrag få kvalificera sig på sina meriter, insatser, uppdrag och ändamål.

Krävs rättvisa ändringar

Regeringens besked till mig när jag ställde en skriftliga fråga om detta var att orsaken till att stiftelser inte kan få ta del av stödet är att stödet utbetalas som organisationsbidrag och att regeringen ställer stora krav på att bidrag endast ska gå till organisationer som har en demokratisk uppbyggnad.

Bra så, men jag utgår ifrån att man snarast ser över och gör logiska och rättvisa ändringar i regelverket så att man i stället genomlyser och kontrollerar alla som ansöker om dessa bidrag och att utbetalningar endast sker till verksamheter som gör stora insatser och lever upp till samhällets krav. I ett sådant beslut får inte associationsformen vara det avgörande.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00